Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Denna studie syftar till att belysa lÀrares syn och tankar kring arbetet med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet Àr framarbetat utifrÄn intervjuer med fem lÀrare i förskolan, grundskolans tidigare Är och fritidshem. Alla lÀrarna stÀllde sig positiva till integrering vad gÀllde barn i behov av sÀrskilt stöd i de reguljÀra verksamheterna. DÀremot ansÄg mÄnga av lÀrarna att arbetet med integrering var svÄrt eftersom tids och resursbrist ofta förekom.Det fanns mÄnga olika arbetssÀtt att arbeta med barnen i behov av sÀrskilt stöd och dessa arbetssÀtt lyfts fram under olika rubriker i resultatet. Vissa arbetssÀtt var för att underlÀtta integrering och skapa social gemenskap barnen emellan medan vissa var för att hjÀlpa barnen i behov av sÀrskilt stöd med sjÀlva undervisningen.Ett kapitel i resultatet behandlar Àven de svÄrigheter och möjligheter som lÀrarna upplever med de arbetssÀtt de anvÀnder sig av.

Varje Är drabbas cirka tio pojkar i Sverige av en sjukdom vid namn Duchennes muskeldystrofi. Duchennes muskeldystrofi Àr en genetisk obotlig, progressiv neuromuskulÀr sjukdom som orsakar att ett barn blir funktionsförhindrat och dör tidig. Att ha ett handikappat barn som lider av en obotlig sjukdom medför till ett stort ansvar som innebÀr en stor förÀndring i familjens liv. Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med Duchennes muskeldystrofi. Metoden var en litteraturöversikt som bygger pÄ Ätta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som Àr granskade och analyserade.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

Bakgrund: BarnsjukvÄrden bedrivs idag pÄ ett sÀtt som inkluderar hela familjen i omvÄrdnaden. Det Àr viktigt att öka förstÄelsen för de kÀnslor och behov som förÀldrar till sjuka barn upplever vid de tillfÀllen dÄ deras barn vistas pÄ sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka förÀldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Tre teman identifierades relaterat till förÀldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lÀrares förhÄllningssÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av sÀrskilt stöd, förhÄllningssÀtt och samverkan. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fem lÀrare i förskola och fem lÀrare i förskoleklass. Resultaten pekar pÄ att bÄde lÀrare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av sÀrskilt stöd. LÀrare i förskoleklassen sÀger ocksÄ att barn som inte nÄr mÄlen Àr i behov av sÀrskilt stöd.

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger pÄ strÀvansmÄl för verksamheten och i Förskolans lÀroplan, Lpfö 98, finns inga krav pÄ individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas pÄ bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och anvÀnds i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi arbetat med sÄvÀl intervjuer som enkÀter.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

Att arbeta med barn Àr en stor utmaning, varje barn Àr unikt utifrÄn sina egenskaper och förutsÀttningar.Till förskolan, barnens första skola kommer barn med olika förutsÀttningar, erfarenheter, kunskaper och behov, vilka ligger till grund för verksamheten. Alla barn behöver stöd för sin utveckling, nÄgra behöver extra stöd under vissa perioder, andra under en lÀngre tid.En viktig princip som gÀller i förskolan Àr att barns behov av sÀrskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten hellre Àn sÀrlösningar. Förskolan har ett sÀrskilt ansvar för barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagoger Àr en relativt ny kategori pedagoger i förskolan. I den kvalitativa intervju- studien beskriver nÄgra lÀrare sina erfarenheter och förvÀntningar pÄ specialpedagogen som stöd.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt om hur förskollÀrare tÀnker kring specialpedagogik i förskolan och Àven vilka faktorer som har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Vikt har Àven lagts vid förskollÀrares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda pÄ detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts dÀr 7 verksamma förskollÀrare frÄn 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgÄtt frÄn mina problemstÀllningar; Hur tÀnker förskollÀrare kring Àmnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleÄldern? Mitt resultat visade att det mÄnga gÄnger finns tvÄ olika sÀtt att tÀnka kring specialpedagogik i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt att ta reda pĂ„ vilka svĂ„righeter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Var gĂ„r grĂ€nsen om ett barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svĂ„righeter, sprĂ„ksvĂ„righeter, talsvĂ„righeter, autism, koncentrationssvĂ„righeter, sociala och emotionella svĂ„righeter och ej diagnostiserade barn. Även att tvĂ„ av informanterna ansĂ„g att det inte var nödvĂ€ndigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar pĂ„ att förskolan i mĂ„nga fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vĂ„rdnadshavare istĂ€llet för en plats dĂ€r barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.