Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

?Children who are a little special and unusual? ? Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares förestÀllningar kring begreppet Barn ibehov av sÀrskilt stöd i förskolan. Vidare Àr syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka barndefinierar förskollÀrarna som barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv pÄ specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Mariannes entusiastiska person som jag fick glÀdjen att möta och ta del av, löper som en gyllene trÄd genom det hÀr arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram pÄ det sÀtt som det gör, beror mycket pÄ valet av metod. Metoden bygger pÄ att man fÄr ta del av en person pÄ ett djupare plan- en livsberÀttelse. Syftet att skriva om detta Àmne Àr för det Àr viktigt hur jag som pedagog kan upptÀcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptÀcka barn som inte mÄr bra.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

NÀr ett barn insjuknar i en svÄr sjukdom Àr det oundvikligt att förÀldrarna pÄverkas bÄde emotionellt och socialt. DÄ barnet Àr i stort behov av sina förÀldrar kan det uppstÄ problem eftersom förÀldrarollen Àndras i och med att barnet lÀggs in pÄ sjukhus. BarnsjukvÄrden har gÄtt mot en familjefokuserad vÄrd som Àr baserad pÄ en nÀra och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vÄrdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till förÀldrarna och deras barn kan de lÀttare hjÀlpa dem med deras grundlÀggande behov. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn pÄ sjukhus upplever relationen med vÄrdpersonalen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och anvÀnts i analys av enkÀter. Vi valde att göra en enkÀtundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till Àr att en del av respondenterna tycker att en diagnos pÄverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas pÄ diverse sÀtt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv Àr synligt vad gÀller ansökan om resurser.

En uppsats om barn i behov av sÀrskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.