Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.

SammanfattningSyftet med studien var att utvÀrdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck pÄ det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primÀrt till vÄldsutsatta kvinnor, men Àven kvinnornas barn Àr i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgÄr att barn som har upplevt vÄld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket dÀrmed innebÀr att de kan ha sÀrskilda behov som Siri försöker tillgodose. UtvÀrderingen prÀglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjÀlp av utvÀrderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet Àr tÀnkt att genomföras i Siris verksamhet.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete handlar om ?Brist pÄ lÀttillgÀnglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 Är?. Ett problemomrÄde jag identifierat efter mediernas Ätergivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dÄlig kost. Jag har arbetat utifrÄn fem frÄgestÀllningar för att skapa en god informationsdesign och för att fÄ en överblick i mÄlgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frÄgestÀllningar har legat till grund för att uppnÄ mitt syfte att skapa mÄlgruppsanpassade texter till barn 10-12 Är och mitt mÄl att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 Är.

Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet pÄ förskolan.All kommunikation mellan sÄvÀl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika Äldrar och barn som kommit olika lÄngt i sin sprÄkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade sprÄket Àr den vanligaste kommunikationsformen bÄde vid fri lek och styrd aktivitet pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna pÄ förskolan anvÀnder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppsprÄk som förstÀrkning och förtydligande av det talade sprÄket sÀrskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men ocksÄ vid andra kommunikationstillfÀllen i fri lek..

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever mÄnga olika situationer vid vÄrd av barn pÄ sjukhus och tillgodoser bÄde barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmÀnskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnÄ mÄl med omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva kÀnslor som sjuksköterskan upplever vid vÄrd av barn pÄ sjukhus.Metod: En allmÀn litteraturstudie som beskrev resultatet frÄn utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehÄllsanalys, dÀr det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) KÀnslor relaterat till arbetsförhÄllanden, (2) KÀnslor relaterat till kunskapsnivÄ, (3) KÀnslor relaterat till omvÄrdnadssituationer, (4) KÀnslor relaterat till att kunna behÄlla sin professionalitet samt (5) Motstridiga kÀnslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vÄrdar barn upplever olika kÀnslor som kan pÄverka dem pÄ flera sÀtt bÄde i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de kÀnslorna skulle omvÄrdnadsarbetet kunna underlÀttas vid det svÄra arbete som vÄrd av barn kan innebÀra..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur lÀrare pÄ tvÄ förskolor och fyra skolor, upp till Är tre samt utbildad talpedagog (bedriver undervisning i röst- och talvÄrd, sÀrskilt i grundskolan) och logoped (sjukvÄrdens legitimerade röst-, tal-, sprÄk- och svÀljningsterapeuter), ser pÄ barns anvÀndning av sina röster. Vi har undersökt om det finns behov av röstvÄrd för barnen och om det finns faktorer, frÀmst ljudnivÄn i barnens arbetsmiljö som pÄverkar hur barnen anvÀnder sina röster. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ sina egna röster och röstanvÀndning. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Resultatet vi kom fram till var att det Àr inte sÀrskilt vanligt att barn i förskolan och skolan har röstproblem, sÄledes verkar inte behovet av röstvÄrd för barn vara speciellt stort.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vÄrdpersonals upplevelser av att vÄrda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter pÄ en sluten psykiatrisk vÄrdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svÄrt att pÄverka beslutsapparaten. NÀr Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde pÄverka, att det överlag var bristande information och samarbete frÄn BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de anvÀnder i dag inte uppfyller en ÀndamÄlsenlig vÄrd.