Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Voice onset time (VOT) Àr en akustisk tidsparameter som Äterspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas Àven vara det mest tillförlitliga sÀttet att sÀrskilja mellan tonande och tonlösa klusiler.VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson & Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mÀtningar gjorts, varför det föreligger behov att faststÀlla hur konsistent barns VOT Àr. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen Àr hos svenska barn i femÄrsÄldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader.I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar dÀr medelÄldern var 5:6 Är. Barnen fick benÀmna bilder av minimala par med klusilord tre gÄnger.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig pÄ problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet Àr att formge en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehÄller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna sÄsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strÀvan att uppnÄ examensarbetets mÄl.Uppsatsens slutsats pÄpekar att ingen av de observerade lekplatserna Àr helt tillgÀngliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgÀnglig menas att lekplatsen dels gÄr att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen Àr tillgÀngliga lekmÀssigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som Àr framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det Àr en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats dÀr barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har nÄgot funktionshinder..

Fetma hos barn i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som har nĂ„tt epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu Ă€r den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvĂ„rdnad av barn med fetma i Ă„ldern 7-12 Ă„r inom PrimĂ€rvĂ„rd och Barn- och SkolhĂ€lsovĂ„rd. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan Ă„ren 1996-2006. Artiklarna Ă€r funna i elektroniska databaser sĂ„som PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har pÄ sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de anvÀnder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel pÄ vilka pedagogiska metoder och arbetssÀtt som kan anvÀndas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgÄngspunkterna Àr sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och anvÀndning av tecken Àr de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn pÄ deras möte med barn med autism Àr tydlighet, lyhördhet, stÀndig bekrÀftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet Àr fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla kÀnslor hos barn med autism..

NÀr ett barn brÀnnskadas upplever förÀldrarna kaos och som sjukvÄrdspersonal mÄste omvÄrdnaden fokuseras pÄ tvÄ patienter, barnet och förÀldrarna. Bemötandet av förÀldrar i kris Àr avgörande för hur den traumatiska hÀndelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte Àr att beskriva förÀldrars reaktioner nÀr deras barn utsatts för en traumatisk hÀndelse, i form av brÀnnskada. Resultatet visar att nÀr ett barn brÀnnskadas utsÀtts förÀldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska pÄfrestningar. Oavsett om förÀldrarna varit nÀrvarande vid traumat upplever de skuldkÀnslor gentemot sitt barn.

NÀr ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte Àr att minska risken för hjÀrnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjÀlp av en kylmadrass till 33,5 C? och hÄlls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta vÀrmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar pÄ positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts pÄ hur sjuksköterskor upplever att vÄrda dessa barn.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

Diagnosen Asperger syndrom Ă€r ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 Ă„r sedan var syndromet relativt okĂ€nt vĂ€rlden över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och dĂ€r presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgĂ„ng.

Det hÀr examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvÄrigheter. Ambitionen var att ta reda pÄ vad I Ur och Skur- pedagogiken innebÀr för barn med koncentrationssvÄrigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter (barn utan diagnos).  Som avgrÀnsning av syftet formulerades fyra frÄgestÀllningar: Vad utmÀrker barn med koncentrationssvÄrigheter, vad innebÀr I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilket bemötande och förhÄllningssÀtt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter? Studien utfördes med hjÀlp av en ostrukturerad intervjuundersökning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

HÄllande Àr ett begrepp som anvÀnds i utrednings- och behandlingsarbete med förÀlder-barn relationen. VÄrt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hÄllande konkret, samt att se pÄ hur det omsÀtts i det praktiska arbetet. VÄra frÄgestÀllningar har dÀrför varit: Hur förstÄr personal, som arbetar med förÀlder-barn relationen, begreppet hÄllande? Hur omsÀtter de sin förstÄelse i praktiken? Hur stÀmmer deras förstÄelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar pÄ ett behandlingshem, som riktar sig till spÀdbarnsfamiljer dÀr det finns svÄrigheter i förÀldraskapet. Materialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.