Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Syftet med studien var att undersöka hur sex socialsekreterare vid socialjouren i Göteborg anvÀnder sig av tolk vid akuta omhÀndertaganden och placeringar av barn med annat modersmÄl Àn svenska.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ ansats för att undersöka detta eftersom vi ansÄg denna metod bÀst bemöta vÄrt syfte och frÄgestÀllning och ge oss en möjlighet att stÀlla följdfrÄgor och fÄ djupgÄende svar av vÄra informanter. Vi har anvÀnt artiklarna tre och tolv i Barnkonventionen som tema och sedan analyserat vÄr empiri utifrÄn kommunikationsteori, barnets Äldrar, kristeori och teori om dagordningsmakt dÄ vi ansÄg att dessa ingÄngsspÄr tillsammans ringar in de flesta av de faktorer man som socialsekreterare arbetar utifrÄn med barn. Resultat och analys av empirin visade att socialsekreterarna har som mÄl att jobba utifrÄn barnens bÀsta och att tankesÀttet om vad som Àr barnets bÀsta Àr implementerat i deras arbete. Detta framgick tydligt hos samtliga av vÄra informanter liksom ansatsen att alla barn ska ges information och tillhandahÄllas möjligheter att uttrycka sin Äsikt i enlighet med barnkonventionen. Paradoxalt nog visade resultatet och analysen Àven att det inte alltid Àr sÄ enkelt att överföra detta i praktiken.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

BAKGRUND: Barncancer drabbar inte bara det sjuka barnet utan ocksÄ dess förÀldrar. Eftersom förÀldrarna Àr barnets trygga bas i livet, Àr det viktigt att ocksÄ stödja dem. För att som sjuksköterska kunna ge en god omvÄrdnad till dessa förÀldrar Àr det av stor vikt att fÄ tillgÄng till samlad kunskap om förÀldrarnas uttryckta behov av det stöd och bemötande de behöver frÄn sjuksköterskor. SYFTE: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilket stöd och bemötande förÀldrar till barn diagnostiserade med cancer behöver frÄn sjuksköterskor. METOD: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare utförd forskning, dÀr tretton vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartlÀggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal pÄ sin kompetens, pÄ sina utvecklingsmöjligheter pÄ arbetsplatsen och i yrket, hur de ser pÄ sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgÄng till handledning ser ut. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har jag fÄtt fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vÄrd och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska fÄ tillrÀckliga utvecklingsmöjligheter pÄ sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar ocksÄ att personalen ser positivt pÄ sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrÄgade att arbetslaget aldrig har fÄtt handledning, trots att flertalet av dem nÄgon gÄng har kÀnt ett behov av detta.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamheten i förskolan förhÄller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt Àr att undersöka hur pedagoger, förÀldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken Àr Àven att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och förÀldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svÄrigheter som uppstÄr i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla Àr vÀlkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell lÀggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna pÄ förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten sÄ alla kan vara med.

Hembesöket som barnhÀlsovÄrden genomför hjÀlper till att skapa tillit, trygghet och Àr ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna förÀldrar. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ tematisk innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen Àr individanpassad, Positivt överraskad över vÀlmenad kontroll, Tryggt nÀr besöket genomförs i hemmiljö och VÀrdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förÀlder utifrÄn behov.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjÀnstens roll i arbetet med att uppmÀrksamma barn i fara. Denna uppmÀrksamhet har fokuserats pÄ barn som varit vittne till vÄld i hemmet eller som sjÀlva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna frÄga gÀllande barn i fara Àr sÄ viktig att den behöver lyftas fram i samhÀllet. Vi har valt att Àven studera hur lÄngt arbetet kommit med att uppmÀrksamma barn som brottsoffer och som mÄlsÀgande. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av olika kÀllor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom omrÄdet.