Bakgrund: Barn som besöker sjukhus och andra vÄrdinrÀttningar förknippar ofta vistelsen med undersökningar och behandlingar. De ofta rÀdda för det okÀnda och för att inte veta vad som ska hÀnda. Det kan bero pÄ den annorlunda miljön och pÄ möten med nya frÀmmande ansikten. Om dessa procedurer ocksÄ Àr förknippade med smÀrta kan barnen riskera att utveckla ökad stress och rÀdsla inför kommande procedurer Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att belysa sjuksköterskans möjligheter att lindra rÀdsla och smÀrta hos barn i samband med smÀrtsamma behandlingar och procedurer inom sjukvÄrden Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 24 vetenskapliga artiklar och 2 doktorsavhandlingar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet har tvÄ huvudteman identifierats.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.

Dagens kroppsideal har blivit för mÄnga mÀnniskor ett ideal som inte Àr realistiskt eller sunt. Dagens rÄdande uppfattningen angÄende vad som Àr hÀlsosamt för kroppen pÄverkar pÄ flera sÀtt mÀnniskor negativt. Emellertid skapar olika typer av attityder svÄrigheter för förÀldrar som lever tillsammans med ett barn som har övervikt. I vÄrdrelationen ses behov av att möta förÀldern och att bekrÀfta förÀldern i dess livsvÀrld, varför sjuksköterskan till stora delar behöver sÀtta sig in i varje enskild förÀlders och familjs situation. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter av att vara förÀlder till barn med övervikt.

Syftet med denna studie Àr att belysa pedagogers syn pÄ samspel i förskolan, samt vilka arbetssÀtt pedagoger tillÀmpar för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare samt en specialpedagog, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundlÀggande för barns lÀrande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssÀtt för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför, och de arbetssÀtt som pedagogerna föresprÄkar Àr tydligt fÀrgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssÀtt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssÀtt som frÀmjar samspel för barn som Àr utanför, dÀr pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje Är. Bland dessa barn Àr mÄnga vÀldigt smÄ och har inte pÄ samma sjÀlvklara sÀtt som Àldre barn och ungdomar lika lÀtt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 Är med fokus pÄ förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus dÀr bÄde observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa stÀllningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 49 Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda förÀldrar ? utifrÄn lÀrares, socialsekreterares och kuratorers perspektiv Författare: Maria Hansson & Malin Larsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005-12-15 Bakgrund: Det förekommer idag att nÄgra fÄ elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begÄvade förÀldrar. Vi ville uppmÀrksamma detta, eftersom det Àr viktigt att fÄ kunskap om hur man som pedagog bemöter de förÀldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda förÀldrar. Hur Àr det egentligen att vara barn och vÀxa upp med en utvecklingsstörd förÀlder? Syfte: Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förÀlder/förÀldrar.

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.

I etniska konflikter utsÀtts ofta barn för vÄld. VÄld mot civila, som frÀmst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrÄn skapandet av "vi och dem" kÀnslor. I dessa krig har grÀnsen mellan civil och militÀr suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket Ätföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om vÄld mot barn i konflikter har vi valt att utgÄ ifrÄn feministiska teorier som behandlar förstÄelsen för nationsbyggande. Med utgÄngspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstÄ det vÄld barn utsÀtts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion Àr viktig dÄ vÄld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremÄl för vetenskaplig forskning.

Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppvÀxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjÀlper unga att fÄ en egen lÀgenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda pÄ detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda pÄ i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. DÀrefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en sÀrskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Övervikt och fetma hĂ„ller pĂ„ att utvecklas till ett globalt folkhĂ€lsoproblem. År 2010 fanns det fler Ă€n 43 miljoner överviktiga barn (under fem Ă„rs Ă„lder) i vĂ€rlden. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pĂ„ om den orala hĂ€lsan pĂ„verkas hos barn med övervikt. Författarna valde begrĂ€nsningen barn i Ă„ldrarna 2-19 Ă„r, och studien utfördes i form av en allmĂ€n litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Detta arbete handlar om den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. Arbetet bestÄr av intervjuer och observationer pÄ olika skolbibliotek i en medelstor kommun och pÄ Rum för barn pÄ Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jÀmförts med skolbiblioteken.