Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets nĂ€rhet. Ett cancerbesked Ă€r ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvĂ„rdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hĂ€mta frĂ„n dem, men ocksĂ„ för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel Ă€r att sjuksköterskan lĂ€ttare kan upptĂ€cka och ge det stöd som förĂ€ldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehĂ„llsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av kĂ€nslor och en förĂ€ndrad vardag, en hĂ€ndelse som upplevdes förĂ€ndra livssituationen för all framtid. FörĂ€ldrarnas livsperspektiv blev annorlunda dĂ„ de omvĂ€rderade mening och mĂ„l i livet.

FörÀldrar med barn som fÄr diagnosen cancer hamnar i en livskris. Hela familjen drabbas av kaos. För att förÀldrarna ska kÀnna att de fÄr stöd av sjuksköterskan, krÀvs att de fÄr anpassad och lÀttillgÀnglig information om sitt barns sjukdom. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa behovet av stöd, hjÀlp och information inom barncancersjukvÄrden, ur bÄde förÀldrars och sjuksköterskors perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar anvÀndes.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att fÄ mer kunskap om hur jag som pedagog ska gÄ tillvÀga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick frÄn endast en frÄga: Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa? Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur om Àmnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att fÄ fram mitt resultat.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som anvÀnds i det didaktiska arbetet med barns sprÄkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande sprÄkutveckling, samt hur arbetet med sprÄkutveckling kan lÀggas upp i en barngrupp. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ forskningsansats dÀr intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgÄngspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och tvÄ pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns sprÄkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de Àven har kunskap om hur barn utvecklar sprÄk. De mÄste dessutom kÀnna till tidiga tecken pÄ avvikande sprÄkutveckling, samt pÄ vilka sÀtt de kan stödja barn i behov av sÀrskilt stöd för att tidigt sÀtta in rÀtt insatser..

I Sverige föds mellan 750-1000 barn per Är med hjÀrtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjÀrtmissbildning gÄr framÄt bÄde medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvÄrden trÀffar pÄ en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits sÄ mÄnga vuxna som överlevt hjÀrtmissbildning. NÀr barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos förÀldrarna. Efter födseln vÀntar en lÄng och kÀnslomÀssig tid med sjukhusvÄrd för bÄde barnet och förÀldrarna. Under den svÄra situationen Àr förÀldrar i ett stort behov av stöd ifrÄn sjuksköterskan.

Tidigare ansÄg man att barn inte kunde uppleva och kÀnna smÀrta för att deras nervsysteminte var fullt utvecklat. I början av 1980-talet utfördes vissa operationer av prematura ochnyfödda barn med enbart muskelrelaxantia och lustgas. De senaste 20 Ären har forskning pÄomrÄdet bedrivits och mÄnga studier har visat att barn i stor utstrÀckning underbehandlats ochderas smÀrta har undervÀrderats. Eftersom smÀrta Àr en subjektiv upplevelse kan det varavÀldigt svÄrt att göra en adekvat smÀrtbedömning. För att kunna skatta nÄgon annanmÀnniskas smÀrta mÄste man förstÄ det sprÄk som personen uttrycker sig med.

VĂ„rt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus pĂ„ nĂ„gra olika förskolor i vĂ„r kommun. För att avgrĂ€nsa vĂ„rt arbete har vi fokuserat oss pĂ„ rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med bĂ„de pedagoger och barn pĂ„ tre olika förskolor tagit reda pĂ„ om rörelse prioriteras inomhus och i sĂ„ fall hur? Resultatet visar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningar, observationer och intervjuer med bĂ„de pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan Ă€r begrĂ€sad, lekhallen anvĂ€nds bĂ„de som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand Ă€r avsikten med vĂ„rt arbete att vi som blivande förskollĂ€rare ska inse och förstĂ„ vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

Kritiskt sjuka barn som vÄrdades pÄ intensivvÄrdsavdelning vÀckte svÄra kÀnslosamma reaktioner hos förÀldrarna. Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars upplevelse av omvÄrdnaden av sitt barn pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjÀlp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förÀndrade utseende och smÀrta hade betydelse för hur förÀldrarna upplevde barnets sjukdomstillstÄnd.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Att vÄrda barn inför operation krÀver att anestesisjuksköterskan kan förstÄ barnets livsvÀrld och bemöta eventuell oro. Första gÄngen som ett barn kommer i kontakt med sjukvÄrden kan upplevas som skrÀmmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar anestesisjuksköterskan trygghet och underlÀttar inför operationen för bÄde barnet och deras förÀldrar. Informationen till barnet Àr en viktig del i den preoperativa delen och mÄstes anpassas till barnets Älder.

Bakgrund Extremt prematura barn har svÄrt att tillgodogöra sig nÀring pÄ grund av att mag- tarmkanalen Àr omogen. Barnen har hög risk för undernÀring och tillvÀxthÀmning Àr vanligt. Nutritionen mÄste dÀrför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nÄ de uppskattade nÀringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillvÀxten efterföljs Àr det nödvÀndigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka nÀringsintaget mellan tvÄ Ärs-kohorter av extremt prematura barn och jÀmföra nÀringsintaget med uppskattat nÀringsbehov samt undersöka om Àndrade nutritionsregimer pÄverkat viktutveckling. SekundÀrt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.