Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

Syftet med   studien Àr att ta reda pÄ hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika   förutsÀttningar till kunskapsinhÀmtande. För att komma fram till hur   pedagogerna arbetar med detta sÄ lÀmnades en enkÀt ut dÀr de fick besvara   frÄgor utifrÄn hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att   tillgÄ i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar pÄ   ett likartat sÀtt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska fÄ de   förutsÀttningar som behövs för att fÄ den kunskapsinhÀmtning som krÀvs för   att utvecklas. Barnen mÄste ocksÄ fÄ kÀnna sig accepterade utifrÄn sina behov   och förutsÀttningar.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka teorier BBIC vilar pÄ, hur BBIC:s teoretiska grundsyn har förÀndrat sÀttet att beskriva barns behov i utredningar, samt om formulering och motivering av insatser har pÄverkats av detta.I uppsatsens första del görs en genomgÄng av de huvudsakliga teoribildningar som BBIC utgÄr ifrÄn; anknytningsteori, utvecklingsekologi samt risk- och skyddsfaktorperspektivet. BBIC:s ursprung i England och dess vÀg till Sverige beskrivs, samt nÄgra av BBIC:s viktigaste tankegÄngar.Tio barnavÄrdsutredningar som alla har lett till insats har undersökts. Fem av dessa var BBIC-utredningar och fem var Àldre utredningar utan BBIC-anknytning. De tvÄ grupperna av utredningar har sedan jÀmförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur socialsekreterare skildrar barns behov. Hur vÄrdplanernas insatsformuleringar har pÄverkats av BBIC:s införande har ocksÄ undersökts.Resultatet av studien tyder pÄ att BBIC-utredningarna i större utstrÀckning synliggör barnets behov i vissa avseenden.

MÄnga mÀnniskor i alla Äldrar insjuknar varje Är i cancer. I Sverige insjuknar mer Àn 7000 personer i Äldrarna 20-54 Är. I denna Äldersgrupp Àr det mÄnga som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner pÄ sin förÀlders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att kÀnna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förÀlder som har cancer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Bakgrund: NÀr en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vÄrden genomgÄr de en kris. DÀrför Àr det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingÄ i omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad nÄgra lÀrare anser om barns inlÀrning genom musiskt lÀrande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lÀrandet. Genom litteraturlÀsning har jag lÀrt mig att mÀnniskan hela tiden strÀvar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker stÀndigt för att vi ska förstÄ oss pÄ vÄr omvÀrld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle dÀrför bli en naturlig del för eleverna.

Barn i Äldrarna 4-9 Är har tydliga önskemÄl kring hur de vill att deras restaurangbesök ska se ut. I samarbete med Barnens BÀsta Bord har en kvalitativ studie gjorts med fokus pÄ barns önskemÄl vid restaurangbesök. Syftet med uppsatsen var att undersöka barnens önskemÄl nÀr de gÄr pÄ restaurang med hÀnsyn till hela mÄltidsupplevelsen gÀllande mat, miljö, meny och bemötande. Metoderna som har anvÀnts Àr bildövning dÀr barn har ritat sin favoritrÀtt, fokusgruppintervjuer med barn samt enkÀtundersökningar med förÀldrar.Resultatet visar att gemenskapen inom familjen Àr viktig för barnen vid restaurangmÄltiden. Barnen Àr medvetna om att vid restaurangbesök önskas lugn och ro, dock Àr stillasittande ett problem för barnen.

Introduktion:Att fÄ ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer Àr ett förödande besked för hela familjen. DÀrför behöver sjukvÄrden se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjÀlp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse och reaktion nÀr deras barn fÄr en cancerdiagnos samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingÄr 14 stycken artiklar varav 12 stycken Àr kvalitativa och 2 stycken Àr kvantitativa som granskades och sammanstÀlldes. Resultat: FörÀldrarna reagerade pÄ diagnosen med stor sorg, rÀdsla och Ängest.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

NÀr barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska förÀldrar hamnar de flesta inom samhÀllets vÄrd under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats Àr i dagslÀget vÄrd i familjehem. NÀr barn placeras i familjehem fÄr barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet fÄr en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid övervÀganden av familjehemsvÄrden och har ett visst inflytande i umgÀngesfrÄgor. Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgÀnge mellan de biologiska förÀldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) utifrÄn principen om barnets bÀsta.