Bakgrund: Cancer kan drabba alla och i Sverige fÄr i snitt ett barn per dag, diagnosen cancer. NÀr ett barn drabbas av cancer blir hela familjens tillvaro pÄverkad och i flera av de drabbade familjerna finns ocksÄ syskon. Litteraturen beskriver att familjecentrerad vÄrd Àr att föredra nÀr barn Àr inblandade. VÄrden i stora delar av vÀrlden visar sig vara inriktad mot att bara involvera förÀldrar. Syskon hamnar ofta i skymundan och riskerar att uteslutas helt med eventuell ohÀlsa som följd.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som förÀldrar och syskon till barn med cancer anvÀnde för att hantera problem under vÄrdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som pÄverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som anvÀndes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna pÄ engelska och finnas i fulltext pÄ databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansÄgs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

Att vara förÀlder till ett barn med cancer innebÀr sÄrbarhet, det Àr en traumatisk situation och en pÄfrestande tid. De förlorar oftast kontrollen över sin livssituation. För att kunna anpassa sig och hantera situationen anvÀnder de sig av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka förhÄllandet mellan coping och anpassning hos förÀldrar till cancerdrabbade barn och beskriva copingstrategier som var relaterade till bÀttre och sÀmre anpassning. Metodbeskrivning: LitteratursammanstÀllning av kvantitativa empiriska studier publicerade efter Är 1997.

Year 2004 nearly 1000 new cases of oral cancer were diagnosed in Sweden. An early discovery increases the chances for survival remarkably. The dental profession has an important role in detecting oral cancer. Considering that dental hygienists probably will have a greater responsibility in the future when it comes to examinations, knowledge of oral cancer will be important for this profession. The aim of this study was to examine the dental hygienists knowledge of Oral Cancer in the county of Blekinge, Kalmar and Kronoberg, as well as their experiences in detecting oral cancer.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa vÀljer 50-70 % att vÄrdas palliativt i sitt hem. De patienter som vÄrdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie.

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

The purpose of this essay is to compile interventions for parents of children with cancer in a literature review based on 13 peer-reviewed articles. The objective is twofold: to describe the aim of the interventions, and to investigate their effectiveness. Results indicate that the aim is to reduce stress, prevent the development of posttraumatisk stress, improve problem-solving skills, improve coping behaviour or increase parents? knowledge of childcancer. Some of the interventions have intended effect, others have effect but not intended effect, and finally some show no effect at all.

The aim of this study is to describe teenagers' experience of being diagnosed with cancer. A cancer diagnosis very dramaticaly changes the lives of a teenager and its relatives. Cancer is a loaded word that most people associate with death and the teenager and its relatives generally react with despair and anxiety towards. Adolescence is a very emotionally difficult period with many physical and psychological changes, and it is therefore particularly difficult to suffer from a serious illness like cancer during this period. The method used when conducting this study is qualitative content analysis of various blogs written by teenagers living with cancer and resulted in six categories.

Narratives about life-changing events like cancer have become more common in today?s society. The purpose of the present study was to investigate whether gender patterns in society can also be found in pathographies about cancer, and further to investigate how gender is expressed in these cancer related narratives. Questions were posed on characteristics of the autobiographical cancer narratives, how gender is constructed by the authors of these narratives, and what these narratives say about gender structures? liability to change in the individuals affected by this disease.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund: Flera barn drabbas Ärligen av cancer. MÄnga gÄnger har dessa barn ett syskonsom ocksÄ kommer att pÄverkas av diagnosen. Cancer Àr en allvarlig sjukdom med ett lÄngtoch ofta plÄgsamt förlopp. Barns utveckling Àr komplex och beroende av trygghet ochuppmÀrksamhet. NÀr ett barns syskon fÄr cancer kan tryggheten rubbas och uppmÀrksamhetenförsvinna frÄn barnet.

More people are likely to be diagnosed with cancer and the number of people living with cancer is expected to increase, which means that patients live longer with cancer and different treatments. All patients in Sweden should have access to a nurse navigator to facilitate the cancer trajectory. The purpose of this literature review was to delineate patients' experiences of the care given by the nurse navigator. The result is based upon twelve scientific articles included in this review. The results show that the experiences of the patients can be divided into four different categories: emotional support- being present and offering supportive talks, support for physical symptoms- counseling and relief from symptoms due to illness and treatments, educational support- receiving information and knowledge about the disease and cancer trajectory and coordination support- collaboration with other healthcare professionals involved in patientsÂŽcare.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vad som driver en mÀnniska att gÄ vidare i livet efter att ha fÄtt ett besked om att han/hon har cancer och Àven olika copingstrategier som anvÀnds för att hantera cancer. Den teoretiska bakgrunden innefattar bland annat Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping, Moos (1986) olika copingstrategier och Greer och Watsons (1979) olika copingstilar. Arbetet utgörs av en litteraturöversikt över olika artiklar och böcker som behandlar coping och cancer. Resultaten visade att de vanligaste copingstrategierna var att förneka det hotfulla, hopp, acceptans, söka information om sjukdomen, meningsbaserad coping och att försöka att leva ett sÄ normalt liv som möjligt..

Tack vare stÀndigt förbÀttrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde pÄ tio valda artiklar.