VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Cancer Àr en av vÄr tids absolut största sjukdomar och varje Är insjuknar drygt 55 000 mÀnniskor i Sverige. Risken att drabbas Àr ungefÀr lika stor hos kvinnor som hos mÀn, men om man ser bara till bröstcancer sÄ fÄr en kvinna i timman besked om att hon har drabbats av cancer. Den forskning som finns idag belyser pÄ ett vÀldigt generaliserande sÀtt kvinnors reaktioner i samband med sina cancerdiagnoser. Majoriteten av studierna fokuserar pÄ tiden under, alternativt efter sjÀlva behandlingen och i de resultat som presenteras sÄ belyses sÀllan den kÀnslomÀssiga process som Àger rum hos kvinnorna vid det absolut första diagnostiseringstillfÀllet. Syftet med denna studie Àr att genom att göra en kvalitativ innehÄllsanalys baserad pÄ narrativa berÀttelser, kunna undersöka kvinnors omedelbara upplevelser i samband med att de fÄr sitt cancerbesked.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, UmeÄ University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

Bakgrund: Fatigue Àr ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det Àr en lÄngdragen trötthet som gör det svÄrt för de drabbade att leva ett normalt liv. Syftet med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. InnehÄllsanalys gjordes pÄ funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Sexualiteten Àr en del av varje mÀnniskas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. FörmÄgan att Àlska och att kÀnna sig Àlskad Àr en viktig förutsÀttning för god hÀlsa. Den som drabbas av cancer fÄr ofta sexuella problem och det Àr flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero pÄ den kunskap hon har angÄende screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening sÄsom gynekologisk hÀlsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjÀlp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Det Àr inte alltid sÄ att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder pÄ cancer.

IntroduktionDet Àr en livsomvÀlvande hÀndelse bÄde fysiskt och psykiskt att genomgÄ rektumamputation pÄ grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebÀr för patienterna.Det behövs dÀrför ökad kunskap för att pÄ ett bÀttre sÀtt kunna förstÄ och ge omvÄrdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka patienters upplevelser av vad det innebÀr att genomgÄ rektumamputationpÄ grund av rektalcancer. FrÄgestÀllningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpÄverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? FörÀndras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Background: Chemotherapy and radiation resistance are major causes of failure in cancer treatment. The response to treatment in cancer cells depends on several mechanisms and pathways such as Janus kinases-signal transducers and activators of transcription JAK/STAT pathway. STAT1 was the first described transcription factor in the STAT family. STAT1 is activated by stimulation of signaling proteins such as type II interferon (IFN- ?) and the activated STAT1 translocates from cytoplasm to nucleus.