För att utvecklas och vara trygg Àr barn beroende av sina förÀldrar under uppvÀxttiden. I familjer dÀr en förÀlder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsstÀlls. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de sjÀlva upplever psykisk ohÀlsa. Majoriteten av denna grupp barn kÀnner bland annat utanförskap, mindre vÀlbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vÄrdgivare" Ät sin förÀlder. Flertalet av dessa barn har Àven visats behöva stöd, men endast hÀlften har mottagit nÄgot.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga hÀndelser och har utifrÄn Älder och mognadsgrad behov som skiljer dem frÄn vuxna i dessa situationer. SjukvÄrdspersonal anger att det Àr svÄrare och mer pÄfrestande att hantera situationer dÀr flera barn drabbats, men sjukvÄrdens förmÄga kan optimeras om barnaspekter uppmÀrksammas rutinmÀssigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men Àmnet Àr bristfÀlligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmÀrksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap pÄ regional nivÄ. Metod: EnkÀtstudie dÀr populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare pÄ regional nivÄ.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

Syftet med studien var att undersöka om förskollÀrare anvÀnder sig av nÄgra strategier för att hjÀlpa barn med samspelssvÄrigheter in i lek, och att upprÀtthÄlla lek. Jag ville dÀrför ocksÄ se om, och i sÄdana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvÄrigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkÀt,  intervjuer av  sex  förskollÀrare  och  av tvÄ  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  ocksÄ  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollÀrarna beskrev att de anvÀnde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  Àr  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, pÄ ett eller annat sÀtt, hjÀlpa barn till bÀttre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  pÄ  att  förskollÀraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfÀllen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

I Sverige drabbas ungefÀr 250 barn om Äret av cancer och sÄ mÄnga som tre av fyra barn överlever. Den vanligaste cancerformen hos barn Àr leukemi följt av hjÀrntumör och övriga cancerformer. En cancerdiagnos innebÀr lÄnga behandlingar och mycket vistelse pÄ sjukhus. Till följd av behandlingen fÄr barnen svÄra och smÀrtsamma biverkningar. Det Àr brist pÄ forskning med fokus pÄ smÄ barns upplevelser av att leva med cancer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Hypotermi under anestesi Àr för anestesisjuksköterskor ett vÀlbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvÄrdnadsÄtgÀrder krÀvs för att förebygga hypotermin. VarmluftstÀcke Àr idag den vanligaste metoden för att vÀrma peroperativt, men Àr i vissa situationer otillrÀcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstÀcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar.

Syftet med studien Àr dels att undersöka, beskriva och förstÄ varför tvÄ barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullstÀndiga betyg i skolan, men ocksÄ att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnÄ det. Fallbeskrivningen om J och R Àr central i uppsatsen men jag har ocksÄ intervjuat tvÄ specialpedagoger och en speciallÀrare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Av fallbeskrivningen framkommer det att sÄvÀl pedagoger som skolhÀlsovÄrd hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjÀlpa de tvÄ barnen till att fÄ godkÀnda betyg i grundskolan. Det framkom ocksÄ att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sÀttas i alla Àmnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förstÄelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillrÀckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte nÄgot samarbete med förÀldrarna..

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten pÄ system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgÀngliga vilka specifikt Àr framtagna för utvecklingsmiljön, men anvÀndningen av dessa verkar vara lÄg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning som metoder för webbaserade informationssystem anvÀnds och varför de inte anvÀnds i högre grad. För att svara pÄ denna frÄgestÀllning har en enkÀtundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.

Syftet med studien var att beskriva vilka metoder till rökstopp som fanns uttryckta i litteraturen samt beskriva vilken effekt dessa metoder hade, dÄ detta Àr en avgörande behandling för patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. För att pÄvisa artiklarnas kvalitet granskades dessa med avseende pÄ urvalsgrupp i relation till föreliggande studies syfte. Studiens metod utformades med en deskriptiv design. Litteratursökning utfördes i databaserna Cihnal och Pubmed (Medline) vilket resulterade i 15 artiklar som denna studie baserats pÄ. Resultatet som framkom var att metoderna antingen var ickefarmakologiska eller farmakologiska.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som Àr validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som Àr validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshÀlsovÄrden, vilket gör att det Àr osÀkert vilka metoder som anvÀnds för att mÀta fysisk belastning. DÀrför Àr det intressant att undersöka vilka metoder som anvÀnds idag och hur pass anvÀndarvÀnliga dessa Àr. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshÀlsovÄrden och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska anvÀndas vilket medför att en uppsjö olika metoder anvÀnds.