Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebĂ€r att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper pĂ„ förskolan. Samt att ta reda pĂ„ vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas dĂ€r. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet pĂ„ förskolan ska fungera undersöks i studien. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollĂ€rare och tvĂ„ rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger pĂ„ individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie.Mitt resultat visar pĂ„ de olika behov som förskollĂ€rarna ansĂ„g att det fanns pĂ„ förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa.

Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur barn i Äldern 9-12 Är och förÀldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i frÄga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck pÄ barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkÀter med bÄde fasta och öppna svarsalternativ till förÀldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive förÀldrar, deltagande miljöobservationer samt tvÄ tjÀnstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att förÀldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osÀker skÀnker en liten tillÄten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det Àr viktigt att göra Ätskillnad mellan faktisk och tillÄten rörelsefrihet dÄ dessa tvÄ sÀllan överensstÀmmer. Det visade sig att förÀldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder lÀrare anvÀnder sig av och hur dessa metoder stödjer sig pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna som finns. Syftet var Àven att undersöka om lÀrarna anvÀnder sig av nÄgot utvÀrderingsverktyg för att följa elevernas lÀsutveckling. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar lÀrare med lÀsinlÀrning och vilka metoder anvÀnds? Hur stödjer sig dessa pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna? UtvÀrderar lÀrarna elevernas lÀsutveckling? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrÄgade lÀrare plockar delar frÄn olika metoder och pÄ sÄ vis komponerar sin egen lÀsinlÀrningsmetod.

Abstract Holmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Vi har utfört en studie dÀr vi har granskat pedagogernas syn pÄ lek i förskolan och hur de arbetar utifrÄn inkludering av alla barn i leken. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den Àr? Hur pedagoger frÀmjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta omrÄde dÀr vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebÀr och varför den Àr det grundlÀggande elementet i förskolan.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Studien syftar till att fÄ en insyn i hur tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige vÀljer att hantera Àmnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklÀrare och en rektor pÄ vardera skola genomförts. Studien utgÄr frÄn teorier som handlar om de kulturella förÀndringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lÀrarnas och rektorernas syn pÄ hur musikÀmnet kan legitimeras; hur de tycker att Àmnets status Àr pÄ skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för Àmnet. MusikÀmnet legitimeras bland annat utifrÄn dess betydande roll för hela skolans sammanhÄllning och att Àmnet kan ha en terapeutisk funktion och stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla.

Undersökningen redogör för hur fem pedagoger och en specialpedagog i förskolan resonerar kring utagerande barns svÄrigheter och behov. Den belyser Àven hur pedagogerna arbetar för att stödja utagerande barn. Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ förskolor, i tvÄ olika kommuner genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn den litteratur jag tagit del av Àr tidiga insatser mycket vikigtiga eftersom barnen riskerar att hamna i ytterligare svÄrigheter nÀr de blir Àldre. I skolan kan det röra sig om skolk och svÄrigheter med kompisrelationer men Àven risk för att hamna i kriminalitet och drog- och alkoholproblem.

Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjÀnsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat vÄld i nÀra relationeroch vilka metoder som sÀtts in. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat vÄld. Metodentolkas i en form frÄn Antonovskys salutogena modell, kÀnslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare sÄ mÄste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det Àr deras sanning somska vara vÀgledande. Vidare Àr det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssÀtt och metoder i förskolan för att möta flersprÄkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska sprÄket och samhÀllet..

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda pÄ hur barnen som ofta leker ensam pÄ förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i sÄ fall vad beror det pÄ att barnen vÀljer att leka ensam? Min frÄgestÀllning Àr: Finns det tillfÀllen nÀr barnen sjÀlva vÀljer att leka ensam och om det gör det vad beror det dÄ pÄ? Vad kan det beror pÄ om ett barn ofta blir utesluten frÄn leken? Undersökningen Àr gjord utifrÄn en etnografiskansats dÀr jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har anvÀnt Àr intervjuer och observationer. Jag har försökt att se pÄ hÀndelserna frÄn barns perspektiv.