Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad DAMP (Dysfunktion i frÄga om Avledbarhet, Motorik och Perception) Àr och hur vi kan hjÀlpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar pÄ mina frÄgor i Àmnet har jag lÀst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken Àr oerhört utbredd i Sverige idag. Man rÀknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i vÄra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete Àr att barn som har DAMP Àr individer liksom alla mÀnniskor i samhÀllet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. FörĂ€ldrarnas liv efter förlusten förĂ€ndras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten Ă€r förĂ€ldrarna i stort behov av stöd frĂ„n sina nĂ€tverk. De mĂ„ste lĂ€ra sig att leva med förlusten och de fĂ„r kĂ€mpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrarna upplevde vĂ€lbefinnande respektive lidande upp till tvĂ„ Ă„r efter att deras barn avlidit i cancer.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrÄn olika perspektiv med fokus pÄ mÄltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgÄngspunkt fanns i tvÄ frÄgestÀllningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgÄngspunkt i livsvÀrldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för koncentrationssvÄrigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilka strategier de anvÀnder sig av i mötet med barn i koncentrationssvÄrigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med tvÄ till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgÄngspunkt grundas pÄ det sociokulturella perspektivet utifrÄn SÀljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det pÄ olika sÀtt. Det grundar sig i att allt lÀrande sker genom kommunikation och i interaktion tillsammans med andra. UtifrÄn forskningens syfte innehÄller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

MÄnga forskare har under Ärens lopp studerat leken och dess innehÄll. Beroende pÄ vilkenforskare man utgÄr ifrÄn sÄ anvÀnds begreppet lek olika och har ocksÄ getts varierandeinnehÄll. Gemensamt för flera forskare Àr dock att leken Àr ett grundlÀggande behov för barn ialla Äldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro Àr sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera pÄ hur jag som pedagog kan vara behjÀlplig med att utveckla sexÄringens socialakompetens med hjÀlp av lek. Pedagogen ska vara nÀrvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men ocksÄ finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att anvÀnda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro dÀr huvudsyftet har varitatt ÄskÄdliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist pÄ densamma. Att stÀlla sig frÄgan varför vÀljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar pÄ denna frÄga gÄr inte att finna dÄ det ofta Àr en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslÀrande har varit en vÀg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att anvÀnda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har ocksÄ visat att det Àr viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag pÄ lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfÀlletbefinner sig i nÀr de startar sitt första Är i skolan och förskoleklassen..

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.