Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Varje Är dör cirka 300 barn i Sverige. Skador Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 Är. Det Àr svÄrt för nÄgon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att förestÀlla sig hur en sÄdan tragedi yttrar sig. Att sörja Àr en mÀnsklig reaktion som förekommer i alla Äldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som gÄr igenom olika faser utan förvÀntat slut. Att möta nÄgon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag dÄ vi inte vet hur vi ska förhÄlla oss i en sÄdan situation.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, dÀr det Àr av största vikt för företag att stÀndigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar dÀrför inte att skapa ett system som ett Är senareimplementeras pÄ företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förÀndrats.Agila metoder Àr en effekt av den förÀndliga vÀrld vi nu lever i, dÄ de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder Àr iterativa medstÀndiga och effektiva anpassningar till förÀndringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsÀttningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum Àr en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de bÄda förstÄtt behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förÀndringar.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om barnkonventionen införlivas inom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Följande tre frÄgestÀllningar har styrt arbetet.? I vilken omfattning har barnperspektivet införlivats i föreskrifter rörande intensivövervakning med elektronisk kontroll?? Hur ser kunskapslÀget ut om barnperspektivet, bland de personer som arbetar med intensivövervakning med elektronisk kontroll? ? PÄ vilket sÀtt bemöts barn vid kontroller i hemmen?Uppsatsen bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer, tre frÄn frivÄrdsinspektörer, tre frÄn externa kontrollanter inom frivÄrden. Den vetenskapliga utgÄngspunkten i studien prÀglades av hermeneutik och analysmetoden av intervjuerna utgÄr ifrÄn adhoc metoder. Resultatet frÄn intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare utredningar och rapporter om barnperspektiv och intensivövervakning samt utifrÄn det teoretiska perspektivet KASAM.Att arbeta som frivÄrdsinspektör innebÀr att man utövar myndighetsutövning mot enskilda och tjÀnstemÀnnen följer föreskrifterna noggrant.

I arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska vÄrdars inte bara patienten utan Àven anhöriga. NÀr patienten Àr ett barn stÀlls högre krav pÄ vÄrden av anhöriga. Forskningen kring anhörigvÄrd dÀr patienten Àr ett barn fokuseras mestadels kring neonatalvÄrden men det saknas forskning kring förÀldrars upplevelser av intensivvÄrden dÄ barnen Àr mellan ett och arton Är. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av att deras barn vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning. I studien deltog sju förÀldrar till barn som vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning under 2012.

WHO, World Health Organization (2014) hĂ€vdar att barnfetma Ă€r en av de allvarligaste hĂ€lsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i vĂ€rlden under fem Ă„r Ă€r över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag Ă€r allt mer stillasittande och Ă€ter mer onyttig mat. Aldrig nĂ„gonsin har sĂ„ mĂ„nga barn gĂ„tt i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Föreliggande undersökning Àr att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andrasprÄksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna anvÀnder för att utveckla barns andrasprÄk. ForskningsfrÄgorna för arbetet Àr hur pedagogerna beskriver de lÀrarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andrasprÄk, och Àven vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andrasprÄksfrÀmjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och bestÄr av intervjuer med sex utbildade pedagoger pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andrasprÄket frÀmjas nÀr barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver Àven om vikten med barngruppen, dÀr det framkommer att det Àr bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmÄl tillsammans. Det framkommer Àven att pedagogernas roll Àr viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna sÀger Àven att de föredrar att arbeta med smÄ barngrupper dÀr ett förvÀntat lÀrande kan ske. De intervjuades uppfattning Àr att kommunikationen med barnen Àr den frÀmsta metoden för andrasprÄksutveckling, Àven sÄngen och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andrasprÄksutvecklingen.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden har som mÄlsÀttning att erbjuda hembesök till alla nyblivna förÀldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för förÀldrar som har en sÄrbarhet Àr liten. Dessa förÀldrar har uppmÀrksammats och de Àr i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppvÀxt. För att en gynnsam anknytning mellan förÀldrar och barn skall trÀda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa förÀldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan frÄn barnhÀlsovÄrden under hembesöket kan stödja sÄrbara förÀldrar i deras förÀldraskap sÄ att de fÄr tilltro till egen förmÄga att fatta hÀlsofrÀmjande beslut.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.