Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som anvÀndes pÄ en neonatalavdelning för att frÀmja amningen hos prematura barn. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. LitteraturgenomgÄngen visade att det fanns ett flertal metoder för att frÀmja amning av prematura barn pÄ neonatalavdelningen. FörÀldrarna behöver fÄ hjÀlp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstÄ att det Àr dem som Àr av största betydelse för barnet.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personalen pÄ förskolan arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilken stöd och hjÀlp personalen fÄr i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod anvÀndes och Ätta personer intervjuades. UtifrÄn det förskolepersonalen beskrivit framtrÀder ett arbetssÀtt i förskolan dÀr barnen inkluderas i gruppen och att de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte ska kÀnna sig annorlunda. Miljön Àr en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar dÀrför miljön efter barnens olikheter och mÄngfald. De mest framtrÀdande metoderna som personalen anvÀnder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

ADHD Àr ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmÀrksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma omrÄde. Av vÄrt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse Àr viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det Àr viktigt att anpassa de utifrÄn individens specifika begrÀnsningar och behov.

Barn som drabbats av övervikt, har stadigt ökat i hela vÀrlden. Det har utvecklats till ett globalt hÀlsoproblem. Orsaken till den ohÀlsosamma viktuppgÄngen hos barn beror pÄ mÄnga faktorer, sÄ som arv, fettrik och energitÀt mat, ökat tv-utbud, datorns allt större plats i hemmet samt minskad fysisk aktivitet. Syftet med studien Àr att beskriva metoder som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att stödja överviktiga barn till att Àndra livsstil. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr sju artiklar valdes ut genom inklusions- och exklusionskriterier.

Barn kan ha det svÄrt och fara illa pÄ olika sÀtt i sina familjer. NÀr dessa barn kommer till vÄrden finns det en risk att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptÀcka och ta hand om sÄdana barn. DÀrför kan det vara av vikt att beskriva hur en distriktssköterska kan identifiera barn som far illa för att barn som far illa ska kunna upptÀckas i tid samt att hjÀlpinsatser sÀtts in sÄ tidigt som möjligt för att kunna öka dessa barns vÀlbefinnande och minska deras lidande. VÄr frÄgestÀllning var: vilka metoder finns det för att kunna upptÀcka ett utsatt barn? Syftet med studien Àr att beskriva hur distriktssköterskan kan arbeta för att identifiera barn som far illa.Studien Àr en litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar analyserats enligt Friberg (2006).

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

År 2004 avled 190 barn i Ă„ldrarna 5 - 14 Ă„r i Sverige av en sjukdom som krĂ€vde palliativ vĂ„rd. NĂ€r dessa barn insjuknade berördes Ă€ven de nĂ€rstĂ„ende. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de nĂ€rstĂ„endes behov av stöd nĂ€r ett barn vĂ„rdades palliativt. Studien genomfördes som en allmĂ€n litteratur studie och aktuell forskning frĂ„n Ă„r 2000 - 2007 granskades och analyserades. Resultatet visade att nĂ€rstĂ„ende hade behov av empati, Ă€rlighet och förstĂ„else.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.