Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, sÄsom förÀlder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svÄrigheter samt vÀrdet av en tidigt faststÀlld ADHD- diagnos. PÄ sÄ sÀtt Äsyftas en tydligare och en mer fördjupad förstÄelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhÄllas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. UtifrÄn studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrÄn en humanvetenskaplig ansats, dÀr inspiration hÀmtats frÄn hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering anvÀnds ytterst sÀllan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjÀnst uppges vara att den bibringar förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.

Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med studien Àr att söka förstÄelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som hÀnder vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang Àr ocksÄ nÄgot som kommer att undersökas. Metoder som anvÀnds Àr observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) dÀr jag studerat vilka slags konflikter som uppstÄr och om det Àr samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer.

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken Àr komplexiteten bÄde i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, dÀr systemutveckling sker. Nu föredras smÄ projekt, som omfattar fÀrre Àn tio deltagare och genomförs pÄ mindre Àn ett Är. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lÀmpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som fÄr benÀmningen dynamiska metoder, för smÄ projekt.

Min essÀ handlar om konflikten som uppstÄr nÀr smÄbarns behov stÀlls mot vuxenvÀrldens behov och förutsÀttningar. Jag granskar arbetsmiljön pÄ en smÄbarnsavdelning frÀmst under inskolning och hur den pÄverkar bÄde barn och pedagoger. EssÀn inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut pÄ en ettÄrsavdelning de första veckorna nÀr barnen lÀmnas hos oss efter att den första delen av den förÀldraaktiva inskolningen Àr avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mÀngd olika arbetsuppgifter jag förvÀntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen.I min reflektion ifrÄgasÀtter jag inskolningens tidsramar, personaltÀthet under inskolningen och pÄ smÄbarnsavdelningar generellt samt Àven min egen roll som pedagog. Syftet med essÀn Àr att problematisera situationen pÄ smÄbarnsavdelningar i förskolan samt förstÄ vad det Àr som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare och fritidspedagoger anser att ett ÄtgÀrdsprogram Àr och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. DÀrför behandlas först och frÀmst litteraturinnehÄll som hoppas ge en förstÄelse av barn i behov av stöd, ÄtgÀrdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det olika aspekter om vad ÄtgÀrdsprogram Àr och vad det ska innehÄlla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vÄr ostrukturerade intervjuform.

VÄr studie handlar om hur pedagoger arbetar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med barn som har flera sprÄk. Syften med studien Àr att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen hos barn med ett annat modersmÄl Àn svenska. Samtidigt vill vi ta reda pÄ hur barnets kultur och modersmÄl integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens sprÄkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med sprÄket i alla rutinsituationer.

Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.

I Sverige Ă€r barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer Ă€n knappt 2 Ă„r dĂ„ vi Ă€r ledande inom hemsjukvĂ„rd och mĂ„nga vĂ€ljer att vĂ„rda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla ErstagĂ„rden i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vĂ„rd i antingen ett terminalt syfte eller för vĂ€xelvĂ„rd, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 dĂ„ Helen House, i England, öppnade som vĂ€rldens första barn- och ungdomshospice. I lĂ€nder som England och USA har de kommit lĂ„ngt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trĂ€dgĂ„rdar för barn- och ungdomshospice. MĂ„let med arbetet Ă€r att med Lilla ErstagĂ„rden som exempel ta fram förslag pĂ„ hur man kan utforma en hospicetrĂ€dgĂ„rd med fokus pĂ„ barns och ungdomars behov av natur.

DetgÄr att lÀsa i en rapport frÄn socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvÀrdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdÀr brukarinflytande idag saknas. Detta Àr enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien Àr att undersöka de professionellas syn pÄ barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvÄld, missbruk och/eller psykisk ohÀlsa. Studien görs pÄ uppdrag frÄn RegionHalland. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod vilket innebÀr att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts.

Det Àr ingen sjÀlvklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav pÄ specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det, men det beskrivs inte nÄgonstans hur hjÀlpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förvÀntningar pÄ specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram anvÀnde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade pÄ att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero pÄ styrdokumentens otydliga formuleringar.

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan fÄ en person att bestÀmma sig för konstnÀrsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnÀr som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat pÄ de narratologiska metoder som konstnÀren/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt sjÀlvbiografiska verk En liten konstnÀr (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, pÄ vÀg mot en teori (1992)..

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av hur tvÄ lÀrare verksamma i Ärskurs ett och tre pÄ tvÄ olika skolor undervisar. Syftet Àr att undersöka vilka metoder tvÄ olika lÀrare anvÀnder sig av för att lÀra ut kunskap till sina elever och hur de anvÀnder sig av sina metoder. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka metoder för lÀrande anvÀnder lÀrarna? Hur anvÀnder sig de tvÄ lÀrarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger pÄ erfarenhetslÀrande, dialogiskt klassrum och learning by doing.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebÀr mÄnga och lÄnga sjukhusvistelser, med smÀrtsamma procedurer och ibland bestÄende problem. FörÀldrarna har fÄtt en betydande roll i vÄrden och Àven syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, nÀr ett barn drabbats av cancer.