I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.

Syftet med studien har varit att se hur smĂ„ barn samspelar dĂ„ de saknar ett verbalt sprĂ„k. Undersökningen gick ut pĂ„ att studera barns samspel samt att hitta faktorer som pĂ„verkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och hĂ€ndelser. Detta för att sedan kunna hitta sĂ€tt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lĂ€gger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsĂ€ttning för social utveckling. Även förskolans lĂ€roplan trycker pĂ„ vikten av att barn fĂ„r samspela och utvecklas socialt.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

IT-system fungerar ofta som kÀrnan i verksamheter idag, dessa system ska underhÄllas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid systemförvaltningens Àndringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjÀlp av agila metoder. För att besvara vÄr undersökningsfrÄga, Hur kan systemförvaltningens Àndringshantering förbÀttras med agila metoder? anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte anvÀnde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Det har forskats en hel del om förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande förÀldrarnas förvÀntningar pÄ sjuksköterskan Àr inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa förÀldrars förvÀntningar pÄ sjuksköterskan vid vÄrd av inlagda barn 0-18 Är. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ Ätta (8) vÄrldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvÄrdnad anvÀnts. I resultatet framtrÀdde följande kategorier som var betydelsefulla förvÀntningar frÄn förÀldrarna: information, tillgÀnglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Sammanfattning Nylander, David (2008). Vem vÀljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka varför flickor respektive pojkar vÀljer Barn- och fritidsprogrammet. DÀr jÀmförs svaren för att se om det finns nÄgon skillnad mellan de bÄda könen.

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Uppsatsen behandlar sprÄkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlÀtta för barn som lider av sprÄkstörningar. Syftet Àr att skapa en förstÄelsekring sprÄkstörningar och att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för de barn som lider avsprÄkstörningar. VÄr undersökning Àr baserad pÄ intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med sprÄkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer frÄn dessa yrkeskategorier Àr för att de har breda kunskaper om barn medsÀrskilda behov.UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till sprÄkstörningar fortfarande ÀrokÀnd, men det finns dock teorier som pekar pÄ Àrftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehÄller Àven tillvÀgagÄngssÀtt samt tips pÄ hjÀlpmedel som kan underlÀtta förbarn med sprÄkstörningar..

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohÀlsa men detta kan uppvÀgas av tillgÀngliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmÀrksammade inom vuxenpsykiatrin pÄ senare Är. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angÄende interventionen. Tio anstÀllda, utbildade i interventionen, frÄn sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smÀrta, vilka copingstrategier barn anvÀnde sig av nÀr de upplevde smÀrta och hur sjuksköterskan genom samverkan med förÀldrarna kunde stödja barnet vid smÀrta. Metoden som anvÀndes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som anvÀndes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begrÀnsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

Bakgrund: Den fria leken Àr stÀndigt ett aktuellt Àmne och under senare Är har det framkommit forskning som pÄvisar hur viktig lek Àr. Under vÄr tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod dÄ att det Àr viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall fÄ möjlighet att delta.Metod: I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger pÄ fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansÄg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna anvÀnder sig av olika metoder som alla Àr överförbara till andra förskolor för att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa alla barn för att de skall fÄ möjlighet att vara delaktiga i den fria leken.

I Sverige insjuknar varje Är cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna Àr leukemi samt hjÀrntumörer. Trots att forskningen har utvecklats Àr det en fjÀrdedel av de drabbade barnen som inte gÄr att rÀdda. DÄ ett cancersjukt barn vÄrdas palliativt och sedan gÄr bort, pÄverkas en hel familj med förÀldrar och syskon. Att förlora ett barn Àr en fruktansvÀrd upplevelse.