Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda pÄ olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvÄrigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssÀtt som lÀmpar sig bÀst för att hjÀlpa dessa barn. Syftet var Àven att ta reda pÄ om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvÄrigheter annorlunda Àn andra förskolebarn och om man behöver ta reda pÄ orsaken till svÄrigheterna för att kunna hjÀlpa barnet. TvÄ förskollÀrare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svÄrigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkÀter av olika pedagoger.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

NÀr ett barn insjuknar i en svÄr sjukdom Àr det oundvikligt att förÀldrarna pÄverkas bÄde emotionellt och socialt. DÄ barnet Àr i stort behov av sina förÀldrar kan det uppstÄ problem eftersom förÀldrarollen Àndras i och med att barnet lÀggs in pÄ sjukhus. BarnsjukvÄrden har gÄtt mot en familjefokuserad vÄrd som Àr baserad pÄ en nÀra och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vÄrdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till förÀldrarna och deras barn kan de lÀttare hjÀlpa dem med deras grundlÀggande behov. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn pÄ sjukhus upplever relationen med vÄrdpersonalen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och anvÀnts i analys av enkÀter. Vi valde att göra en enkÀtundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till Àr att en del av respondenterna tycker att en diagnos pÄverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas pÄ diverse sÀtt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv Àr synligt vad gÀller ansökan om resurser.

En uppsats om barn i behov av sÀrskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.

Studien syftar framför allt till att undersöka förskollÀrares praktiska metoder i sitt arbete med naturvetenskap och observera om/hur barngruppen influeras av dessa metoder. Studien baseras framförallt pÄ TvÄ intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och observation av deras respektive barngrupper Slutsatsen i korthet Àr att ett undersökande arbetssÀttet dÀr pedagogerna diskuterar tillsammans med barnen utifrÄn deras egna intressen, tankar och teorier verkar ge nyfikna barn som inte Àr frÀmmande för att dra egna slutsatser. BÄde baserade pÄ sina egna erfarenheter och teorier, men Àven utifrÄn andras, barns som vuxnas..

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. De metoder som anvÀndes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser pÄ samverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frÄgestÀllningar fram, dessa anvÀndes sedan som grunden i mina intervjufrÄgor. Studien utgÄr utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).