As a consequence of a turbulent financial market with recurring recessions, the Basel regime was developed, an institutional change with the purpose to create enhanced financial stability through increased capital requirements and increased scrutiny of internal procedures. The Basel regime is an often recurring element in social debates where various aspects are discussed, one of which is whether it maintains its purpose to secure financial stability or whether it is cost effective, and if not, who gets affected by these potential costs.The majority of previously conducted research within this area agrees with the opinion that changes in the regulatory framework within the financial markets, such as the Basel regime, has led to reduced risk of Bankruptcy for the banks which has contributed to increased global financial stability. However, research illustrates that these types of changes in the regulatory framework impose a financial burden leading to contradictions in the division of these costs between costumers and shareholders. This dissertation has been conducted from a shareholders perspective, out of which the study ?s three hypothesis has been created from.The data in this study is built upon the stock price from the three largest available banks? shares (based on total assets), in the 26 countries which are represented in the Basel committee from (2007) to (2013).

At the end of 2008, Arla concluded agreements with several supermarkets in southern Sweden. The agreement with the supermarkets excluded Ska?nemejerier from the stores. This meant that Ska?nemejerier lost approximately 7% of sales volume.

BakgrundRegeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om.ProblemformuleringVilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer?SyfteVårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått.MetodStudiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod.

Introduction and research question:  This study investigates the widely discussed notion ?Corporate Social Responsibility? and its practice in the tourism industry. In the contemporary society more companies are realizing the significance of Corporate Social Responsibility (CSR) and its potential as a means of differentiation.  The author?s interest in this particular phenomenon was awakened after reading about the business case of Scandic Hotels. This is a company that nowadays is referred to as ?Scandinavia?s leading hotel chain?.

Problem: Konkurser drar med sig höga kostnader på olika sätt, och genom åren har många försök gjorts att finna modeller som kan förutse konkurser och därigenom undvika dem. Några av de mest beprövade modellerna är Altmans olika Z-scoremodeller, som genom åren visat olika resultat. Allt fler företag blir också verksamma inom tjänstesektorn, och forskningen menar att dessa företag skiljer sig från tillverkande företag när det gäller dess nyckeltal, vilket alltså borde påverka möjligheterna att förutse konkurser enligt de modeller som idag finns.Syfte: Kontrollera huruvida Altmans Z´´-scoremodell fungerar på små- och medelstora tjänsteföretag i Sverige, men även om korrelation mellan ett företags kreditbetyg och dess Z´´-score föreligger.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett positivistiskt synsätt med deduktiv ansats, och bygger på kvantitativ sekundärdata. Analyser görs genom hypotesprövning.Slutsats: Altmans Z´´-scoremodell fungerar dåligt på tjänsteföretag inom segmentet små- och medelstora företag i Sverige. Resultatet blir detsamma, även om modellen tillämpas på    tillverkande företag och handelsföretag.

The recent history knows numerous examples of creditor?s inability to evaluate financial solvency of the client correctly. Creditors? risks do not only concern individual relations between the two parties but the economy in general. The standard loan-giving procedure considers evaluation based on a number of financial ratios.

SammanfattningDatum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Kristina Andersson Anette TitzeEnköping VästeråsHandledare: Matti Skoog, universitetslektorTitel: Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationerkonkurs relaterat till företagsförvärvProblem: Intressenter som verkar kring ett företag måste kunna få enhelhetsuppfattning om dess värde. Redovisningsteoretiker har längeansett att immateriella tillgångar bör redovisas i större omfattning ibalansräkningen, både de som kan aktiveras enligt regelverket samtde osynliga så som personalen. Svårigheten med att värdera dessatillgångar är med andra ord ett problem, därav den fortgåendedebatten. Därför är det intressant att studera hur tillgångarna behållersitt värde i händelse av konkurs, sett i relation till företagsförvärv.Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera problematiken kringvärderingen av de immateriella tillgångarna och studera i vilkenutsträckning värdet behålls i förvärvs- respektive konkurssituationer.Metod: Författarna har använt regelverk, relevant litteratur, samt artiklarinom området där värderingsproblematik har diskuterats. Vidare harprimärdata samlats in i form av handlingar från företag där konkurshar avslutats och intervjuer med sakkunniga inom området för attkunna studera praxis.

Sammanfattning Titel:                           Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare ? Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548)Datum:                        2011-06-09Lärosäte:                     Mälardalens Högskola, VästeråsInstitution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingNivå:                           Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:                   Sandra Kohlin och Lina LindbergHandledare:                Leif CarlssonExaminator:                Cecilia LindhProblemformulering:   Kommer lagändringen i skuldsaneringslagen att uppfylla sitt syfte? Vilka effekter kommer förändringen i skuldsaneringslagen att medföra för enskilda näringsidkare?Syfte:                          Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva den kommande lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) rörande näringsidkare. Syftet är vidare att undersöka om lagändringen kommer att uppfylla sitt syfte samt att belysa och undersöka de troliga effekterna av dessa förändringar.Metod:                        En kvalitativ metod valdes till uppsatsen för att få en mer djupgående förståelse av ämnesområdet. Personliga intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. För att komma fram till uppsatsens slutsats har referensramen och empirin jämförts med varandra.Slutsats:                      Syftet med lagändringen är att utöka möjligheten för näringsidkare att antingen starta upp igen efter ett misslyckande eller att fortsätta bedriva verksamhet.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the Bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance.

Revisorerna upprätthåller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhälle är det viktigt för företag att upprätta pålitliga årsredovisningar för sina intressenter. Det är ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfärdads som inte får leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sådana medför stora konsekvenser för både företagen och revisionsbyråerna. Utfärdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i så väl stora intäktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser.

För företag som hamnar på obestånd och inte kan betala sina skulder, finns det idag två alternativ. Antingen kan de försättas i konkurs, vilket innebär att företagets tillgångar säljs ut för att borgenärer ska få tillbaka det utlånade kapitalet, eller så kan företaget ansöka om en företagsrekonstruktion. Om företaget beviljas det sistnämnda av tingsrätten innebär det att företagets betalningar till borgenärer ställs in under en viss tid för att öka möjligheten för företaget att justera den instabila finansiella ställningen. Målet med rekonstruktionen är bland annat att inblandade parter ska komma överens om ett ackord som företaget sedan ska betala till sina borgenärer inom ett år samt att företaget ska uppnå en finansiell stabilitet.I denna uppsats ämnar vi undersöka huruvida en företagsrekonstruktion är en lösning för företag som hamnar på obestånd eller om det enbart är en förskjutning av en konkurs. Vidare ämnar vi att undersöka om det finns faktorer inom företaget som är avgörande för huruvida företag kommer att lyckas med rekonstruktionen.Undersökningen är gjord på totalt 60 företag, varav 30 försattes i konkurs efter rekonstruktion och 30 lyckades på lång sikt, fyra år efter rekonstruktionen.

  SammanfattningFöretag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs.Detta mynnar ut i vår problemformulering:· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag?Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag.

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor.

År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen.