Den allt snabbare vÀxande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering pÄ produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mÄl var att utveckla ekologiska desserter med bÀr som huvudrÄvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin fÀrdiga desserter med fokus pÄ bÀr och ekologi. Vi har anvÀnt oss av ett kvalitativt angreppssÀtt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att fÄ förstÄelse för förutsÀttningarna att utveckla ekologiska desserter med bÀr. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att fÄ ett förhÄllningssÀtt till desserter, ekologi, mervÀrden och bÀr, dessutom en produktutveckling.

Den hÀr uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori frÄn de bÄda Àmnena och observationer frÄn nÀmnvÀrda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjÀnst för e-Deltagande som nyttjar funktioner frÄn webb 2.0.Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemomrÄden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras pÄ exponeringstid, att liknande bidrag tar röster frÄn varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare frÄn olika intressegrupper i omrÄdet. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framstÀllning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades.Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av omrÄdet. Genom att tillÀmpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhÀllsutformningen. .

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats sÄ har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt lÀngre avstÄnd. Samtidigt har marknaden förmÄnga IT-företag blivit allt mer global vilket innebÀr att produkter behöver anpassasoch utformas sÄ de kan anvÀndas i flera olika lÀnder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nÀra de presumtiva anvÀndarna för att utvÀrdera produkter, genom sÄkalladeanvÀndbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig pÄ samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort frÄn kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta pÄverkar anvÀndbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av tvÄ anvÀndbarhetstest, tvÄdÀr testledare och deltagare befinner sig pÄ samma plats och tvÄ dÄ de inte gör det.

Uppsatsen berör den uppmÀrksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online ? en typ av friÄkande frÄn offline- till onlinekanalen. Syftet Àr att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lÀmpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som sÀrskilt pÄverkas av detta fenomen Àr upplevelsevaror som inhandlas med lÄg frekvens till hög kostnad.

I denna uppsats har vi undersökt ett produktutvecklande IT-företag med rötter frÄn konsultbranschen. Syftet med uppsatsen var att se hur ett produktutvecklande IT-företag skiljer sig frÄn ett konsultföretag. Vi har Àven undersökt hur det produktutvecklande företagets rötter frÄn konsultbranschen pÄverkar arbetet med produktutvecklingen. Vi undersökte detta genom att pÄ ett IT-företag göra en kvalitativ studie som frÀmst bestod av intervjuer. Med hjÀlp av teorier har vi undersökt företaget inom fyra olika omrÄden: företagets systemutvecklingsarbete, skillnader mellan tjÀnster och produkter, organisationens utveckling och företagets interorganisatoriska nÀtverk.

We are more aware than ever about our impact on the common environment and the world's population. Consumption awareness can be one way to take social and environmental responsibility. This study aims to examine young adults' (19-30 years) attitudes toward consumption awareness in Sweden. Consumption awareness is treated in this study as the consumption of environmental and fair-trade labeled products that have been certified of a third party. The study is limited to everyday commodities, which in this case is groceries, household consumables and clothing.

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit sÄ hÀlso- och miljömedveten. Ett resultat av detta Àr att fler mervÀrdesmÀrkningar har dykt upp pÄ vÄra butikshyllor. En av de mest kÀnda mervÀrdesmÀrkningarna inom ekologiskt producerade varor Àr i dagslÀget KRAV-mÀrkningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-mÀrkta produkter stÀmmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fÄtt ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jÀmförts med hur vÀl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-mÀrkta produkter.Resultatet visar pÄ att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-mÀrkta varor.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vad organisationen RÀttvisemÀrkt vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige pÄ RÀttvisemÀrkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i RÀttvisemÀrkts kampanj ?Vi dricker RÀttvisemÀrkt kaffe?, utreder vi vÄra frÄgestÀllningar för att kunna uppnÄ undersökningens syfte.RÀttvisemÀrkt Àr ett varumÀrke eller snarare en produktmÀrkning, vilket innebÀr att endast produkter kan vara mÀrkta, inte företag, platser eller annat. Det Àr ett mervÀrde Ät företag eller produkter. VarumÀrket RÀttvisemÀrkt pÄtrÀffas pÄ bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.

Syfte: Studiens syfte Àr att genomföra en undersökande studiegenom att jÀmföra sÄvÀl balans? som resultatrÀkning frÄn desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. JÀmförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan Ären 2009?2014, vilka ÀrÄren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som anvÀnts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger pÄ en syn om förstÄelse och tolkningkopplat till kunskap.

ProblemomrÄde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebÀr tyvÀrr en hel del problem. Det tydligaste vi stÄr inför idag Àr att IP-adresserna hÄller pÄ att ta slut. För att bli av med problemet anvÀnds olika temporÀra lösningar ("lappningsteknik") men Àven en permanent lösning utvecklas, nÀmligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har Àven mÄnga andra funktioner sÄ som sÀkerhet och bÀttre routinglösningar. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan varför har ingen övergÄng skett trots dessa fördelar. FrÄgestÀllning: Var i övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 stÄr vi idag? Varför har inte övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka Àr de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergÄng Ànnu inte Àr inne.

Detta examensarbete Àr resultatet av en utredning av tvÀttning och rengöring av produkter som tillverkas pÄ Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. Arbetet Àr uppdelat pÄ tvÄ huvudomrÄden, tvÀttning i processen samt slutgiltig renhet. Skillnaderna mellan dessa Àr framförallt att det finns faststÀllda krav pÄ den slutgiltiga renheten för artiklarna men en motsvarande mÀrkning saknas för de olika tillverkningsstegen. Idag tvÀttas ungefÀr 70% av TMAs artiklar i en central tvÀttstation. I och med detta uppstÄr en hel del problem med ledtider och kvalitet.

Titel: Bankernas Riskhantering För BolÄn.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolÄn fungerar.Metod: Vi anvÀnde en metod som kan ses som en tratt, dÀr vi ser brett pÄ problemet föratt sedan gÄ ner till pÄ djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,dÀr vi utformade problemet för att sedan vÀlja intervjuobjekt. Vi anvÀnder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi gÄr igenomriskmanagement-processen som Àr en metod för att skydda sig ifrÄn risker, somvi har tillÀmpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat frÄn olika intervjuer med flera högt uppsatta personer pÄ defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, Àr attanvÀnda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bÀsta sÀttet att minimera riskerna..

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

I en tid dÀr allt fler smÄ lantbruk lÀggs ner till fördel för storskaliga gÄrdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en samhÀllsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjÀlper smÄskaliga producenter. Producenterna fÄr ta del av en mÀngd fördelar genom sin försÀljning pÄ marknaden. PÄ marknadsplatsen fÄr de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försÀljningskanaler och ger producenten chansen att fÄ feedback pÄ sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstÀmpel?.

Det har gÄtt tre Är sedan revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag. Kraven för frivillig revision Àr högst tre anstÀllda, balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre kriterier under tvÄ rÀkenskapsÄr i följd har dÄ möjligheten att vÀlja bort revisorn. Detta innebÀr att de aktiebolag som vÀljer bort revisorn samtidigt vÀljer bort den externa parten som ska sÀkerstÀlla kvalitén i Ärsredovisningen. En kvalitetsstÀmpel som anvÀnds ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.