Den 1 november 2010 förändrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 små aktiebolag fick möjlighet att välja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som väljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt på positiva effekter av revision för små aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision påverkar kreditbedömning av små aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien på teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anställda på sex av Sveriges största banker.

Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolån fungerar.Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet föratt sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenomriskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, somvi har tillämpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är attanvända sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bästa sättet att minimera riskerna..

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

EG?rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas.

EG–rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte är att säkerställa trovärdigheten i den information som företagen presenterar.

Syfte: Syftet är att undersöka bankernas tillvägagångssätt när de lämnar krediter till en kund, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika bankerna och på vilket sätt använder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushåll?Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en         kvalitativ metod, i form av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi främst utifrån teoretiskt material kring risker och riskmanagement, konkurrens och relationer.Slutsats: Riskbedömningen hos de olika bankerna görs i stora drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering när det kommer till handläggarens frihet och hur de personliga relationerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till stor del reaktivt, bankerna är passiva i förändring av riskhantering och behåller rutinerna så länge som möjligt. Undersökningen visar även att bolånen inte längre är den starka konkurrensfaktorn den tidigare varit för bankerna..

Problembakgrund & Problemdiskussion: Internets betydelse har ökat i samhället de senaste åren vilket har medfört att bankers verksamhet i stor utsträckning har blivit internetbaserad. Efter dess uppkomst har antalet användare av banktjänster på internet ökat snabbt och i samband med detta har man även kunnat se en ökning av internetbedrägerier, främst på bankers internettjänster. Oroligheter på finansmarknaden har bidragit till att förtroendet för bankerna och deras tjänster har minskat och det har även framkommit att kunderna upplever att det är riskfyllt att utföra sina bankärenden på internet. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Hur påverkas studenternas upplevda användbarhet av deras upplevda användarvänlighet och upplevda risk med internetbaserade banktjänster?Syfte: Syftet med denna studie är att fylla en kunskapslucka genom att undersöka studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bankers konstruktion avbelöningssystem påverkar motivationen hos dess kontorsanställda. Primärdatan insamlades genom intervjuer och enkätundersökningar. Med kvalitativ metod som utgångspunkt vid intervjuerna har vi sedan kunnat bearbeta materialet med stöd av teoretisk sekundärdata, för att framställa de slutsatser vi har kommit fram till. Vi har även med hjälp utav den kvalitativa metoden genomfört enkätundersökningar i de fyra bankerna som ytterligare underlag till att fastställa vår slutsats. Med utgångspunkt ifrån ett antal teorier har vi främst gjort en sammankoppling mellan belönings- och motivationsteorier till materialet från bankerna.

Vårt syfte med uppsatsen att identifiera förändringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio åren, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förändringar. Den insamlade empirin från Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn är analyserad utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen består av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt påverkar bankernas internrevision. Vår undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov där skandalerna i näringslivet har varit en drivande faktor.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.