Bankers verksamhet handlar till stor del om att tillhandahålla krediter till småföretag. Kreditbedömning är en komplicerad företeelse, en fortgående process med syftet att bedöma framtida återbetalningsförmåga. Denna bedömning är till stora delar subjektiv, eftersom framtiden inte med säkerhet går att fastställa och leder ibland till mindre bra kreditbeslut. Problemet är att bankernas förmånsrätt - när företag går i konkurs - har försämrats i och med att en ny lag om förmånsrätt och företagsinteckning har trätt ikraft. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för bankernas kreditbedömningsprocess i samband med kreditgivning till småföretag, i och med att de inte längre har samma förmånliga säkerhet som tidigare.

A1235Problem: Denna uppsats skrivs i samarbete med konsultföretaget WSP och webbyrån Singleton. Dessa företag har tillsammans utvecklat erbjudandet Webbaserad egenkontroll, vilket lanserades i oktober 2004. Erbjudandet innehåller ett webbverktyg (utarbetat av Singleton) samt kompletterande konsulttjänst (utförs av WSP). Företagen vill kunna nå en större kundkrets med erbjudandet, men har begränsad kunskap om marknaden. Vodafone är en av tre stora mobiloperatörer på den svenska marknaden.

Hur företag kan förbättra sig lär det sig bäst av sina kunder. Det är dock inte många företag som lyckas ta tillvara på den kunskap som finns hos kunderna. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SAS Sverige internt använder den information de samlat in från kunderna och hur de möjliggör för berörd personal att ta del av denna information, i syfte att omvandla den till kunskap. För att lyckas med detta kan ett företag använda sig av bl.a. Knowledge Management och intern marknadsföring, samt intern kommunikation, varför dessa områden utgör uppsatsens teoretiska bas.

Grunden till denna studie är att se om det uppstått någon förändring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lån och räntor hos banker samt kvaliteten i årsredovisningarna från bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad beträffar revisionsplikten för småföretag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lämnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestämmelserna vad beträffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gälla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste två räkenskapsåren uppfyllde minst två av dessa krav:? I medeltal fler än 3 anställda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? Nettoomsättning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie är att det varken skett någon förändring i lånemöjligheter eller i räntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

Kundrelationer har alltmer uppmärksammats av företag sedan 80-talet eftersom det lönar sig förföretagen att ha långsiktiga relationer med sina kunder. Relationsmarknadsföringen har växt framför att underlätta för företag att skapa långsiktiga och lönsamma kundrelationer. Dennamarknadsföring är en motsats till den traditionella marknadsföringen som har fokus påtransaktionsutbyte. Enligt relationsmarknadsföringens perspektiv krävs det av företagen att varakundorienterade och kunna tillfredställa kundens behov, förväntningar och önskemål medanpassade produkter/tjänster. Kunderna behandlas vanligtvis inte individuellt utan segmenterastill olika kundgrupper med gemensamma faktorer i relationsmarknadsföringen.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvändigt för regeringen att träda in med kraftiga åtgärder.Bakgrunden till denna kris kan bland annat spåras till den avreglering som genomfördes 1985 då taket på bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling är i förhindrandet av framtida kriser.Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som håller på att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier ställs mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen.

Dagens marknad för mäklarbyråer är hårt konkurrensutsatt och domineras av stora nationella mäklarkedjor. Mindre, fristående mäklarbyråer har svårt att etablera sig och enligt Timmons mfl. överlever bara 30 procent av alla företag de fem första aktiva åren (refererad i Brundin & Johansson 2006). Detta är ett hot mot den fria konkurrensen som behövs för en välfungerande marknad där konsumenternas nytta har högsta prioritet.Studien undersöker vilka som är de framgångsrika och hållbara konkurrensfördelarna för fristående mäklarbyråer. De fyra områden vi belyser för att hitta konkurrensfördelar är:? Marknadsföring? Kundsupport och service? Bra ledning och personal? Benchmarking och konkurrenshanteringStudiens resultat bygger på telefonintervjuer med åtta fristående mäklarbyråer med störst marknadsandel i Sverige.

Det här arbetet handlar om hur ett företag kan minska sina lager men fortfarande tillfredställa kunderna. Arbetet kommer även ta upp vilka olika typer av lager det finns och varför ett säkerhetslager är bra att ha.Det finns tre mål som de flesta tillverkande företagen vill uppnå för att förbättra sin konkurrenssituation och generera hög lönsamhet:1. Hög service nivå mot kunderna2. Låg kapitalbindning i lager3. Den mest kostnadseffektiva operationsföljden, med de kortaste ställtidernaProblemet med de tre ovanstående punkterna är att de motarbetar varandra.

Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning går till då tillverkande företag respektive tjänsteföretag ansöker om lån.Syftet med studien är att beskriva vilka komponenter och informationskällor som bankerna lägger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjänsteföretag avseende långfristiga lån, samt att uppnå en djupare förståelse för om det finns någon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag..

Shopping kan vara ett nöje oavsett om kunden har en uppgift eller inte. Målet för de flesta butiker är att göra shoppingupplevelsen till ett nöje. Detta kan butikerna i fallstudien göra genom att först och främst erbjuda ett unikt och trendigt sortiment. Sedan gäller det för butikerna att erbjuda hög service i en miljö där kunden känner sig bekväm. Det är också viktigt att butikerna erbjuder produkter som är prisvärda.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.

Syfte: Syftet med den studie är att få en djupare förståelse för hur den förändrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare är syftet att också få en djupare förståelse för hur dessa upplevelserpåverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln.Metod: Studien bygger på både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med både enkät och intervjuer, på två företag och 17 kunder.Resultat: Både kunder och företag är överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det ärviktigt att företagen är aktiva på dessa. Däremot är de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt är, företagen respektive kunderna har olika önskemål. Båda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pågrund av personliga upplevelser och åsikter.Begränsningar: Resultatet är endast baserat på två svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder.

Problematisering:Bankerna utgör en väsentlig del av det finansiella systemet och kan ses som garanter för finansiell stabilitet. Det nya regelverket Basel II syftar till att bankerna ska använda mer riskkänsliga minimikapitalkrav och innebär att bankerna kan välja mellan olika avancerade modeller för beräkningen av kapitalkrav. De avancerade modellerna bygger delvis på bankernas interna beräkningar och bedömningar vilket kan få konsekvenser för bankerna och dess omgivning. Syfte:Uppsatsen syftar till att undersöka hur den interna styrningen i svenska banker påverkas av Basel II och hur densamma kan få konsekvenser i det större sammanhang där banken och dess intressenter verkar. Metod och empiri:Uppsatsens insamlande av empiri grundar sig främst på en omfattande kvalitativ undersökning.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstå för bankerna på grund av implementeringen av den nya rådgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt där vi genomfört fallstudier på två banker. Vi har valt att använda intervjuer som metod för att få en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstå, både för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundläggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi på rådgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. Därefter genomfördes intervjuer för att få en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstå.