Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan Bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två Banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.

Medarbetares kompetens går inte att värdesätta i kronor för företag men det finns andra sätt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i årsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för åren 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gällande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar Bankerna lämnar i respektive årsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta område vi har använt oss av har alla förslag på olika mått om hur humankapital kan redovisas. Dessa mått och de som finns i gällande regelverk har vi sedan tillsammans med vår egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehållsanalysen av årsredovisningarna.

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering?Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika Banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt.

I takt med den snabba utvecklingen av tjänster på Internet har flera av de ärenden som förr utfördes ansikte mot ansikte hamnat i den virtualiserade världen på Internet. Bankerna har tagit del av denna utveckling och fått de flesta kunder att utföra sina ärenden via deras Internettjänster. Denna möjlighet att utföra sina bankärenden på Internet har inte enbart varit positiv. Phishing är ett problem som dykt upp i samband med den här utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka utifall det finns en medvetenhet hos bankanvändaren gällande Internetbankens säkerhet samt hur användarna hanterar den säkerhetsinformation som banken ger ut.

I den turbulenta konjunkturen som vi befinner oss i fortsätter fondsparandet att öka i Europa. De svenska fondbolagen försöker anpassa sina produkter till vad de tror deras kunder söker. Majoriteten av dessa kunder känner sig dock tveksamma till alltför exotiska produkter och föredrar därför en aktiefond med inriktning mot Sverige. StorBankerna är de som har den största delen av denna lönsamma kaka. Men det finns även alternativ som har blommat upp de sista åren med en betydligt lägre avgift de sk indexfonderna.

I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad Bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas.

Då vi lever i en föränderlig värld är det alltmer viktigt att ha en väl fungerande internrevision. Då författarna förväntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella Banker anser de det vara av intresse att undersöka om Bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det främsta syftet med uppsatsen blir därmed att undersöka om Bankerna lägger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna även för avsikt att diskutera hur internrevisionen påverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frågeställning är huruvida internrevisionen sker koncernmässigt eller om den tillämpas olika inom olika geografiska områden.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att förklara vad som är den främst avgörande faktorn vid privatkundens val av marginalbank, genom att jämföra med demografiska variabler samt hur deras val kan användas vid segmentering. Dessutom vill vi titta på vilka typer av Banker privatkunder har.Metod: För att nå fram till resultat för analysen har ett positivistiskt angreppssätt och en deduktiv ansats använts. Det empiriska materialet är baserat på en enkätundersökning gjord på personer i Hässleholm och Ängelholm. Datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av korstabeller.Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom området som har använts för att kunna upptäcka faktorer som kan förklara vårt syfte.Resultat:  Analysen visade att vid val av marginalBanker värdesätts faktorer så som bra pris på varor i butik samt bonuscheckar. Vad som också framkom är att vid segmentering av kunder bör Bankerna, enligt reslutat från denna uppsats, använda sig av differentierad marknadsföring vid segmentering av kunder..

Följande rapport ingår som en del av managementprogrammet på magisternivå inom ämnet företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Rapporten innehåller reflektioner och kunskaper utifrån de praktiska erfarenheter vi fått under det projekt vi genomfört åt Sparbanken Finn kopplat till teori inom företagsekonomi. Projektarbetet på Sparbanken Finn innebar en kartläggning och analys av 14 skandinaviska Banker med fokus på dessa Bankers fundingstrategi. Vi vill även med denna rapport förmedla vår definition av management genom att åskådliggöra denna i en modell. De managementaspekter som presenteras i modellen är styrning, ledning, utveckling och situationsanpassning.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året.Problemformulering: Kan förtroendet för Bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska Banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport.Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största Bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största Bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället.Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Bankmarknaden i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste åren. En rad nya aktörer har etablerat sig på bankmarknaden och till följd av detta så har konkurrensen ökat. Denna ökade konkurrens har medfört att kundrörligheten ökat mellan Bankerna och vi har på senare år sett att många kunder lämnat de fyra storBankerna för bättre villkor hos de mindre och mer specialiserade nischBankerna. Trots denna utveckling så har de fyra storBankerna cirka 80% av bankmarknaden i dagsläget och kunderna verkar i stor utsträckning vara ovilliga att byta bank. Utifrån denna bakgrund undrar vi varför inte fler bankkunder i Sverige byter bank när det borde vara välkänt att många skulle tjäna pengar på att göra detta.

Vår uppsats belyser hur Bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur Bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur Bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för Bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet.

Det finns många faktorer som påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse inom banksektorn, denna uppsats erbjuder en ny syn där faktorer som undersöks finns inom det nyutforskade ämnet medarbetarskap. Syftet är att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till två faktorer inom medarbetarskap; ledarskapsbeteende och det myndiga medarbetarskapet. Utifrån mellanchefens perspektiv kommer vi att beskriva och jämföra om och hur ledarskapsbeteenden och de fyra begreppsdelarna påverkar arbetstillfredsställelsen inom banksektorn. Genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utfördes studien på tre Banker; Handelsbanken, Swedbank och SEB, där sju mellanchefer intervjuades. Den teoretiska grunden omfattar teorier och modeller om medarbetarskap.