Syftet med denna uppsats var att utreda vad som händer när en bank eller ett kreditinstitut går i konkurs samt hur vi som konsumenter är skyddade. Vårt resultat kom vi fram till genom en traditionell juridisk metod. På 1990-talet upplevde Sverige en bankkris och eftersom det inte fanns några riktlinjer över hur en sådan kris skulle hanteras fick man därför improvisera vad som skulle göras. Finansmarknadsministern säger att det än idag inte finns något legalt ramverk för banker som hamnar i kris och de få riktlinjer som finns anser Regeringen är för luddiga. Resultatet denna uppsats visar är att garantisystem såsom insättningsgarantin och investerarskyddet är vad som skyddar konsumenters insättningar.

Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

Lantbrukarens inkomster har under senare år varierat mycket på grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsättning för att minska priskänsligheten är att bruka någon form av prissäkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit på marknaden är de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder. Uppsatsen syftar till att utifrån ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna på spannmålsmarknaden med terminshandel på börsen. Målet med uppsatsen är att kartlägga faktorer som är avgörande för lantbrukarens val av prissäkringsmetod. Handelsbanken var först ut på den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmålsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte är att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jämnare och stabilare inkomst.

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.

Finansiering är något alla företag gör, små som stora. Val om hur eget kapital och skulder inom ett bolag skall finansieras kallas för kapitalstruktur. Då det finns många olika alternativ av kapitalstruktur blir valet ett individuellt beslut för varje företag. I strävan efter att öka företagsvärdet försöker företagen att inneha den optimala kapitalstrukturen som passar just dem. Det sägs att skuldfinansiering talar för en fördel gentemot eget kapital finansiering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstå för bankerna på grund av implementeringen av den nya rådgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt där vi genomfört fallstudier på två banker. Vi har valt att använda intervjuer som metod för att få en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstå, både för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundläggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi på rådgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. Därefter genomfördes intervjuer för att få en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstå.

Banker utgör en kritisk och viktig del av samhället, parallellt med detta diskuterasföretags roll och ansvar i samhället idag i stor omfattning. Debatten är inte ny och harunder en längre tid diskuterats i den akademiska litteraturen och det mediala rummet.I dessa sammanhang nämns ofta begreppet corporate social responsibility (CSR).Begreppet är omdiskuterat och det råder ingen konsensus kring exempelvisdefinitioner av begreppet. Det kan göra det luddigt att arbeta med dessa frågor ochoklart vad det innebär.Författarnas syfte med denna studie är att presentera en modell vilken kan ligga somgrund för en bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Författarnaåstadkommer detta genom extensiva litteraturstudier och en mindre empiriskinsamling där både svenska storbanker och en mindre nischbank studeras.Tillvägagångssättet gör att modellen har god teoretisk förankring och kan användas aven bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Modellen utgår från treansvarsområden; ett juridiskt, ett ekonomiskt och ett etiskt.

Bakgrund: I Sverige råder det idag revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket innebär att en oberoende part granskar en organisations bokföring och förvaltning. Revisionen får då funktionen som en kvalitetssäkring för alla organisations intressenter. En borttagning av revisionsplikten kan skapa problem för intressenterna då revisionen ofta är det enda konkreta de har till beslutsgrund för ett eventuellt samarbete med företaget. Problemformulering: Forskningsfrågan för uppsatsen är följande: Hur bör småföretagen agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner? Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur mikroföretagen vid en borttagning av revisionsplikten bör agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration,Mid Sweden University in ÖstersundSpring term 2008Title: Abolishment of statutory audit ? a qualitative research on banks attitude when credit rating small businessesAuthor: Rima Harouki, Carina HoffmannSupervisor: Anna-Maria JanssonBackground & problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar.

Basel II planeras att träda i kraft den 1 januari 2007 och kommer sannolikt att få en stor betydelse på den svenska finansmarknaden. Ett grundläggande syfte med mer riskkänsliga kapitaltäckningsregler är att bidra till en prissättning av risk som är mer korrekt, sett ur samhällsekonomisk synvinkel. De nya reglerna torde innebära en förändring i bankernas kundrelationer då bankernas metoder för kreditbedömning blir mer riskkänsliga, vilket i sin tur kan medföra en förändrad situation för såväl bankerna som företagskunderna. Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring hur de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II, kommer att förändra bankernas kreditbedömningar och deras kundrelationer gentemot företag. I studien används huvudsakligen ett hermeneutiskt förhållningssätt och utifrån detta har en kvalitativ ansats och ett deduktivt tillvägagångssätt valts.

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.

Bakgrund: I en artikel i nättidningen E24 menar Isacson (2009) att den finansiella krisen uppdagat att förtroendet för de svenska storbankerna har minskat och det visar sig genom att många kunder valt att lämna sin bank. När kunderna inte längre är lika lojala som de varit tidigare är det viktigt att bankerna arbetar med att återfå kundernas förtroende. Då bankerna är en del av tjänstesektorn innebär det att de anställda är av stor betydelse för att kunderna ska välja en specifik bank och därför spelar rådgivarna på kontoren en viktig roll i förtroendeskaparprocessen.Syfte: Syftet med studien är att utifrån rådgivare på de svenska storbankerna Swedbank, SEB och Handelsbankens perspektiv identifiera hur kundernas förtroende byggs upp och bibehålls för respektive bank. Studien undersöker även hur svårigheter som framträder vid en förtroendeupplösning hanteras.Metod: Studien bygger på kvalitativ metod där det empiriska materialet består av intervjuer med 14 rådgivare och två kontorschefer på tre olika banker i tio olika städer.Slutsats: Hur förtroendet byggs upp och bibehålls hos kunderna är likartat hos de olika bankerna även om det finns skillnader i deras sätt att arbeta. Förtroendeskaparprocessens tyngdpunkt läggs på det personliga mötet.