Den 1 januari 2007 införs nya kapitaltäckningsregler, Basel II. De nya reglerna innebär bland annat att banker ska använda mer finjusterade metoder för att mäta kreditrisk. Detta skulle kunna få effekter för bankernas kreditbedömning och därmed också för deras kunder. Vi vill i denna uppsats utreda om bankernas kreditbedömning kommer att förändras till följd av Basel II och vilken inverkan en förändring skulle ha på utlåningen till små och nystartade företag samt till bolånekunder. Studiens teoriavsnitt grundas på tryckta och elektroniska källor och utgörs av valda delar ur nuvarande regelverk Basel I, kommande regelverk Basel II samt kortfattad kreditbedömningsteori.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen.

Småbolag är ofta beroende av att få externfinansiering för att överleva. Den enskilt viktigaste typen av finansiering är lån från bank. Innan en bank lånar ut pengar till bolagen sker en kreditbedömningen där bankerna tar hänsyn till flera olika informationstyper. Informationstyperna som kreditbedömare undersöker kan delas in i tre övergripande sorter. Redovisningsinformation, Information för marknadsbedömning och Information för personbedömning.

Young men who commit sexual abuse is a complex topic. This study is based on litterature on the subject and the material is processed through a qualitative content analysis. The study aims to study how the litterature describes the reasons why young men commit sexual abuse. It also aims to explore what is described to be effective treatment of young men who committed sexual abuse. The study found that most of the young men who commit sexual abuse comes from families where violence and psycohological abuse occurs. Many have themselves been victims of sexual abuse.

Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffärerna. Genom effektivare riskbedömning räknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahålla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital från företag och hushåll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott på kapital. Syftet med denna studie är att jämföra arbetssättet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgångspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

For organizations that handle sensitive information, IT governance and information security are necessities in order to maintain credibility and to conduct its business efficiently. There are several known processes to increase security governance ? which is a fusion of information security and IT governance.This master thesis examines if organizations use recognized processes and if it in that case would lead to higher security. The study is qualitative and conducted in the financial sector and based on Best Practice frameworks of the security governance in Swedish banks. Data collection was done through interviews and surveys that were triangulated to get a gathered picture of the quality of the security governance activities.

Idag är anställda inom kundtjänst på svenska storbanker ofta 20 till 30-åriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjänstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriär inom banksektorn. Dessa medarbetare är med andra ord ofta inställda på att så snabbt som möjligt gå vidare i sin karriär.I deras dagliga arbete förväntas de, av både arbetsgivare och kunder, vara välinformerade om bankens produkter och tjänster men även ge en högkvalitativ och ofta personlig service. Många banker har högt uppställda, kort- och långsiktiga, säljmål som de anställda förväntas uppfylla vilket är ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjänstanställd. Detta ställer krav på de anställda att vara stresståliga, flexibla, välinformerade och i många fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras väl.Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer på svenska storbanker går tillväga för att upprätthålla en hög grad av motivation hos sina anställda i detta konkurrensutsatta och säljinriktade arbetsklimat där en stor andel av personalen är angelägna om att inom en snar framtid gå vidare i sina karriärer och avancera från sin nuvarande roll. Vad de anställda inom kundtjänst anser motiverar dem i deras arbete är en annan fråga författarna ämnar undersöka.De banker som författarna har undersökt är Handelsbanken, Nordea och Swedbank.

Begreppet mångfald diskuteras allt oftare i samhällsdebatten och valet av uppsatsämne kändes därför naturligt. Syftet med vår undersökning var att beskriva etnisk mångfald och integration på två arbetsplatser inom bankvärlden.Undersökningen genomfördes på två banker som aktivt valt att anställa invandrare. Vi använde oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer och genomförde totalt tio stycken. Resultaten visade att bankerna befinner sig i ett startskede där det än så länge främst är i rekryteringsprocessen samt inom ramen för kundanpassning som tankar om tillvaratagande av etnisk mångfald återfinns. Det finns även en skillnad vad gäller hur de anställda med utländsk bakgrund integrerats i bankerna.

Syftet med uppsatsen är: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers inställning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att människor är rationella och riskaverta. En investerare bör därför diversifiera sin portfölj till att även inkludera tillgångar på den internationella finansiella marknaden. Detta innebär att dagens svenska investerare behöver läsa finansiell information på ett andraspråk, vanligtvis på engelska. Då tidigare studier inom beteendefinansiering visar på samband mellan språk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande påverkas av om information läses på svenska (modersmål för svenska investerare) respektive engelska (andraspråk). Detta sker genom en enkätundersökning bland anställda på fyra svenska banker.