SMS-trafiken världen över ökar hela tiden och användningsområdena blir fler. Flera företag har börjat använda SMS som ett medium att kontakta sina kunder, de allra vanligaste brancherna som utnyttjar detta är banker, logistikföretag och läkarmottagningar. När ett företag vill SMSa ut till sina kunder så går SMSet via en aggregatör som har kontakter med flera operatörer. En aggregatörs framgång är beroende av att så många SMS som möjligt kommer fram, för det är på det de tjänar pengar. Denna rapport utreder därför på vilket sätt man kan mäta kvalité på SMS-utskick hos en aggregatör och med kvalité avses leveranssäkerhet, leveranstid och genomströmningshastighet.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de problem som de fyra största bankerna i Sverige ställts inför med anledning av införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna samt identifiera de konsekvenser som implementeringen leder till för bankernas del. Metod: Uppsatsen grundar sig på en induktiv deskriptiv ansats. Vår empiri har vi samlat in genom öppna intervjuer med nio respondenter. Teoretiska perspektiv: I litteraturgenomgången presenterar har vi bakgrunden till de nya kapitaltäckningsreglerna samt introducerar läsaren för vetenskapliga artiklar vilka bygger på tron på siffror och att mäta risk med hjälp av sannolikhet. Empirin bygger på intervjuer med temafrågor.

Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvärde har kommit att ifrågasättas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett välfungerande samhälle är vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. Värderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet är svårare att bedöma i en bank än för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspå stabilitet i den enskilda banken och minska bristen på transparens leder till forskningsfrågan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvärde när det gäller att utvärdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrån ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att finna nyckeltal som kan användas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnå syftet med studien presenteras en litteraturgenomgång som karaktäriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen?Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken.Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning.Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

Idag finns det många muslimer i Sverige som inte har ett alternativ vad gäller val av banker som agerar i linje med deras tro där det råder ett förbud mot ränta. Studien ämnar undersöka hur man kan marknadsföra och finansiera en islamisk bank i Sverige, vilka nyckelfaktorer som finns samt vilka som går att använda för en lyckad positionering i den svenska bankmarknaden. Vi har använt oss utav kvantitativa och kvalitativa ansatser genom primär data i form av intervjuer och en enkätstudie. Vi har kombinerat marknadsföringsteorinValue Innovation med finansieringsteorin Bootstrapping i syfte att få en undersökning som är övergripande för hela uppsatsen.Resultaten tyder på att marknadsföringen av en nyetablerad islamisk bank i Sverige bör göras med fokus på att den är i linje med islamiska principer, men även att den följer vissa etiska principer, för att bredda målgruppen till andra än muslimer. Grundfinansieringen bör skötas av utländska investerare på ett sätt som undgår de restriktioner som finns gällande inflöde av utländskt kapital..

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera utformningen av nyckeltalsredovisning i svenska publika företag, främst med utgångspunkt i sektorstillhörighet samt utveckling över tid. Uppsatsen består av tre delundersökningar som syftar till att kartlägga, upptäcka eventuella trender samt gå djupare in på företag som skiljer sig från mängden. Empirin har samlats in med hjälp av en inventeringslista, en trendlista och slutligen två telefonintervjuer. Nyckeltalsredovisningen är förhållandevis enhetlig även om vissa företag och branscher uppvisar vissa avvikelser. Slutsatsen är den att företag på A-listan presenterar i genomsnitt ca 26,5 nyckeltal.

Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige.

EG?rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas.

EG–rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte är att säkerställa trovärdigheten i den information som företagen presenterar.

Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i ämnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi är en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och används flitigt inom t.ex. bankvärlden. När du handlar med ditt kort eller använder din e-legitimation används RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och säkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker används också RSA-kryptogra fi för att både den som betalar och den som får betalt ska vara säkra att allt går rätt till.Boken är uppdelad i fyra kapitel.

Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievärdering. Genom att basera värderingenpå kassaflöden kommer man bland annat ifrån att ett företags vinst påverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen är mycket detaljerad och kräver att en mängd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden är mycket betydelsefulla då de starkt påverkar resultatet av värderingen. Syfte: Syftet med studien är att identifiera kassaflödesmodellens osäkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska användningen av modellen.

Syfte: Sedan tidigare finns det ett antal studier om svenska bankersinternationalisering fram till år 1995. Efter denna period har svenskabankernas internationalisering accelererat samtidigt som studierna efterperioden 1995 varit få som behandlat bankernas internationalisering.Denna studies syfte är att genom fyra fallstudier beskriva och analyserade fyra svenska storbankernas internationaliseringsprocess undertidsperioden 1995-2009. Dessa fyra fallstudier kommer att analyserasutifrån Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977)och de begrepp som presenteras i analysramen, mer specifikt kunskap ochengagemang.Metod: Kvalitativ metod med fyra fallstudier som beskriver och analyserar fyrasvenska storbankernas (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank)internationalisering utifrån sekundärdata, främst årsredovisningar ochtidningsartiklar.Slutsatser: Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977) kandelvis förklara de fyra svenska storbankernasinternationaliseringsprocess. Vissa skillnader och likheter utmärkerbankerna åt där på ena sidan Handelsbanken passat in på det beteendesom internationaliseringsprocessmodellen beskriver medan Swedbankinte passat lika väl. En annan intressant slutsats är att bankerna drivits avett högt mimetic behaviour..