I februari 2007 beslutade Finansinspektionen att implementera Basel II:s rekommendationer och regleringar som resulterade i införandet av ett kapitalkrav för operativ risk. Internmätningsmetoden är den mest sofistikerade metoden för att beräkna ett kapitalkrav och utgår ifrån faktiska operativa förluster och ämnar att, utifrån dessa, modellera de risker som uppstår i samband med den operativa verksamheten. För att Finansinspektionen ska godkänna en internmätningsmetod kräver de att den inkluderar både intern och extern förlustdata. Vid användande av extern förlustdata är det viktigt att inse att en extern förlust inte är direkt representativ för en annan bank än den där den inträffade. Banker försöker därför ta fram metoder för att kunna skala externa förluster i ett försök att göra dem representativa för sin egen verksamhet.Syftet med denna studie är att utveckla och testa en metod för skalning av extern förlustdata.Teorierna kring skalning bygger idag till stor del på att låta bankspecifika variabler så som omsättning, antal anställda och geografisk placering vara förklarande för storleken av förluster hos olika banker.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar.

Konceptet kring kluster har fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats ämnar vi undersöka några viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots ändrade förutsättningar och hårdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av två svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Problembakgrund: Som det ser ut idag är alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i små företag (dir. 2006:96). Slutbetänkande lämnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begränsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer branding.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer branding.

Syfte med detta arbete är att undersöka huruvida avkastningsberäkning för en datalagerinvestering bör göras, hur det kan göras och om det görs. Vidare avses att undersöka om generella kalkylmetoder kan användas av företag, oavsett storlek, som avser att starta datalagerinvesteringsprojekt. Datalagerteknologin har ännu en hög utvecklingstakt och detta medför ofta höga utvecklingskostnader i samband med investeringar inom datalager.Undersökningen baseras på en kombinerad dokumentstudie och enkätundersökning. Dokumentstudien belyser den problematik vilken förknippas med problemområdet. Enkätundersökningen fokuseras mot olika större organisationer såsom banker, post och dagligvaruhandeln, vilka idag använder sig av datalager.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.

2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket medförde betydande förändringar för bankernas säkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förändringarna var bland annat att förmå banker att ge krediter utifrån en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus på företagets återbetalningsförmåga. En av de största förändringarna är att företagsinteckning, som är förenad med allmän förmånsrätt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna särskild förmånsrätt i 100 % av företagets rörelseegendom. Uppsatsens syfte är att studera och analysera effekterna av den nya förmånsrättslagen på bankernas kreditgivning till småföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anställda på en bank och ett finansbolag. Utifrån den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benägenhet att ge krediter till småföretag inte har förändrats i någon större omfattning. Däremot har småföretagens finansieringsmöjligheter försämrats på grund av den nya förmånsrättslagen. .

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.

Ett sätt för banker att behålla kunder i den allt hårdare konkurrensen på den svenska bankmarknaden är att skapa en starkare relation med sina kunder. Ett sätt att skapa en starkare relation är att erbjuda kunder värdefulla ickefinansiella tjänster. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ickefinansiella tjänster som små- och medelstora företag värdesätter vid en expansion till Baltikum. En fallstudie har gjorts av Swedbank för att undersöka hur en bank idag arbetar med ickefinansiella tjänster och relationsbyggande. Fyra små och medelstora svenska företag med verksamhet i Baltikum har intervjuats för att undersöka vilka tjänster de värdesätter.

Sverige förändras allt mer mot ett kontantlöst samhälle och det kontanta betalningsalternativet har försvunnit på bussar, parkeringsautomater och offentliga toaletter. Anmärkningsvärt är att förändringen även nått banksektorn, en sektor starkt förknippad med kontanter. Kunderna hos dessa banker blir därmed tvungna att använda Self Service Technologies (SST:s) i form av automater för att uträtta sina kontantärenden. Samtidigt som bankkundernas valmöjlighet minskar så går Handelsbanken  mot strömmen och fortsätter erbjuda manuell kontanthantering på sina kontor. En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex visade att bankernas kundnöjdhet (tjänstekvalité) har försämrats på grund av förändringen. För att mäta tjänstekvalitén hos de olika tjänsterna kan man dela upp dessa i mindre beståndsdelar, dimensioner, vilka är olika för SST:s och traditionella tjänster.