Problem: På dagens marknad finns det flera olika Bankaktörer som konkurrerar om kunderna, vilket även gör att det blir större konkurrens mellan Bankerna. Vad är det som tilltalar en kund att stanna kvar hos en Bank och bli lojal mot den? SEB bör öka sin kundlojalitet, men själva innebörden av ordet kundlojalitet kan betyda olika saker för olika individer, vilket kan bli problematiskt i SEB:s kommunikation till kunderna.Syfte: Syftet är att undersöka hur SEB omvandlar kundlojalitet till att skapa och utveckla långsiktiga relationer i sitt dagliga arbete.Metod: Den metod som användes till denna studie var av kvalitativ karaktär, då författarna använde sig av intervjuer på anställda inom organisationen. Genom dessa intervjuer insamlades information till studiens empiri, som sedan analyserades tillsammans med den teori som presenterats i studien.Slutsats: Det kan vara lätt att få den uppfattningen att Relationsmarknadsföring (RM) är svart eller vit. Att antingen har ett företag lojala kunder eller så har dem de inte.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska Bankmarknaden består till stor del av de fyra storBankerna; SwedBank, HandelsBanken, Nordea och SEB. Dessa Bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska Banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och UpplandsBanken (provinsBank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparBanker; Sala SparBank och SparBanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta Bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör Bankernas kundkrets.

En jämförande studie av storBankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande Bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta Bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storBankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storBankerna (FöreningsSparBanken, HandelsBanken, Nordea och SEB).

I ett kortbetalningssystem såsom Visa International Service Association (Visa) finns det fem stycken tongivande parter: kortinlösaren; kortutgivaren; kortinnehavaren; säljföretaget och Payment Service Provider (PSP). Ett säljföretag som låter sina kunder betala för varor och tjänster på sin webbplats skickar kundernas kortnummer krypterat till en PSP som vidarebefodrar dessa till VisaNet som är dataknutpunkten i Visa. VisaNet söker med hjälp utav kortnumret upp den Bank som har utgivit kortet och efterfrågar samma Bank om en transaktion får ske från kortet. VisaNet får ett svar som vidarebefordras vidare tillbaka till säljföretaget som sedermera även får sina pengar överförda till sitt konto från kundens konto.Uppdragsgivaren till detta examensarbete skall utveckla ett helt eget system och bli sin egen PSP utifall uppdragsgivaren beräknar att mer än 1,3 miljoner stycken kortbetalningar kommer att ske genom uppdragsgivarens kortbetalningssystem per år. När detta examensarbete utfördes uppskattades antalet kortbetalningar per år inte till denna siffra och rapportförfattaren utvecklade därför ett korbetalningssystem med hjälp utav en befintlig PSP.Kortbetalningssystemets kärna är ett API som andra systemutvecklare hos uppdragsgivaren kan anropa.

Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i Bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom Bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Abstract  Datum: Kurs: Handledare: Författare: Titel: Syfte:       Metod:     Analys:    Slutsats:      Nyckelord: 2012-01-10 Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Peter Lindberg Emelie Eklöf & Anna Fridström Belöningssystem ? En jämförelse två svenska storBanker Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storBanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i Bankernas belöningssystem. Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa Banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter. Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de Banker vi undersökt.

Bakgrund och problem: Banker är en viktig institution i vårt samhälle, och i den senaste finanskrisen var Bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lån som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillräckligt med information om riskerna. Som ett gensvar på den pågående krisen valde IASB att göra förändringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att Bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhället. De som är anställda inom Bank har därför ett stort samhällsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots ändringen i IRFS 7, lämnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den.

Problem: Den svenska Bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges Banker och det kan leda till att det blir enklare för Bankkunder att välja en annan Bank. Nu är det upp till Bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i Banker.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligtlag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilkenomfattning.För att Banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglarföretagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger igranskade revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medBanker och revisionsbyråer.Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten påBankers utlåningsprocess till mindre företag.Frågeställning:?Är Bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor??Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper??Har långa relationer någon påverkan på Bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av Bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större Banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur Banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att Bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika Banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska Banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.