Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet..

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling.

Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ?på golvet? ser ut.

There are no general working processes that can stand for how all the investment process is preceded in the organization of major Swedish banks. It is not a question of investment process but rather a question of, investment processes. How these investment processes operates depends totally on the type and size of the current investment, which unit that is operating the processes and what situation the bank currently finds itself in. There is a written form that describes how the different processes should be operated and which capital budget models that should be used but the usage of these forms can be questioned..

Konkurrensen bland företag i dagens samhälle har ökat på grund av den ständigt växande marknaden och dess globala räckvidd. Företaget Toyota är känt för att ha utvecklat konceptet lean inom produktionssektorn. Under det senaste decenniet har även tjänstesektorn börjat tillämpa lean. Lean är ett diffust begrepp som kan tolkas olika eftersom konceptet kan uppfattas som ett arbetssätt, en metod eller också som en filosofi och kultur. Grundtanken bakom lean är att minska slöseri och öka kundnöjdheten.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Framtidens bank måste arbeta mot att få mer lojala kunder då framtagandetav nya produkter och strävan efter ökad kostnadseffektivitet inte längre räcker.Eftersom banker endast kan uppnå lönsamhet först efter upprepade köp är det viktigt attkartlägga bakomliggande faktorers betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitetsett till dess finansiella beteende och behov i olika åldrar.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur den privata bankkundens lojalitet varierarvid olika åldersintervall samt hur bakomliggande faktorers betydelse för lojalitet skiljersig åt vid olika åldersintervall.Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa vår studie till en svensk miljö och den privatabankkonsumenten. Vi avser inte att undersöka bankernas arbete för att styrka lojalitetenhos konsumenten och vi vill heller inte utreda om det finns tidigare okända faktorer somkan kopplas till lojalitet inom bankbranschen.Resultat: De bakomliggande faktorernas betydelse för lojalitet skiljer sig inte åt i olikaåldersintervall i den privata bankkonsumentens liv. Varje faktor påverkar docklojaliteten olika mycket beroende på vilket åldersintervall som den privatabankkonsumenten befinner sig i. Vid samtliga åldersintervall är klagomål den faktorsom har störst betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitet, följt avkundnöjdhet, prisvärdhet, servicekvalitet och produktkvalitet. Vidare visar våra resultatatt bankernas klagomålshantering inte fungerar.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.