Denna undersökning tar sig an problematiken i översättning från danska till svenska. Då litteratur och tidigare forskning i ämnet är mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt på erfarenheter från verksamma dansk-svenska översättare. Även språkvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översättning i allmänhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssätt. Innan resultaten sammanställdes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk språkhistoria och översättningsproblematik. Intervjuer har genomförts både genom direkta samtal och via e-post.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

Examensarbetet handlar om olika föreställningar mellan pedagoger och barn och på vilket sätt barnen leker med vissa leksaker. Syftet med arbetet är att få syn på olikheter eller likheter mellan vad pedagoger förväntar sig att leksakerna ska användas till och hur de faktiskt leks med av barnen. De tre frågor som arbetet har utgått från är: Hur ser barnen och pedagogerna på de utvalda leksakerna och deras användning? Skiljer sig förväntningarna åt kring hur leksakerna ska användas och i så fall hur? Hur går det till när barnen laddar leksakerna med en ny mening? För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat två pedagoger och observerat en utvald barngrupp på sex barn. De teoretiska utgångspunkterna har varit leken och lågrealistiska respektive högrealistiska leksaker.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter.Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd..

Hur kan två automatiserade monteringslinor effektiviseras för att öka antalet färdigmonterade produkter i timmen? Denna fråga ställdes inledandevis vid utformningen av detta examensarbete, som är gjort i samarbete med företaget Thule Sweden AB (Thule). Bakgrunden till detta examensarbete är att Thule anser att två av deras monteringslinor inte når sin fulla kapacitet. Utifrån bakgrunden kom syftet att öka antalet färdigmonterade produkter per timme för respektive monteringslina. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar; Hur kan monteringstakten öka genom kortare upptäcktstider vid larm? Vilka rutiner kan implementeras för att skapa förutsättningar till ökad monteringstakt? Finns det möjlighet till ytterligare ökad monteringstakt? För de båda linorna finns ett mål uppsatt om hur många paketerade kartonger (fyra produkter per kartong) som ska göras i timmen, 90 respektive 100 stycken.För att besvarar frågeställningarna och på så vis uppfylla arbetets syfte har datainsamling i form av tidsstudier, observationer och samtal genomförts.

Kina, ett expansivt land i centrala Asien, har genomgått stora förändringar sedan Andravärldskriget. Har den förändringen skapat en uppfattning i USA att Kina kan ses som ett hot?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den officiella hotbilden av Kina skildrats i USAunder åren 1991-2006. Detta med fokus på att se på vilka förändringar som eventuellt skettunder den perioden. Problemformuleringen lyder: Vilka likheter och olikheter kanidentifieras genom att jämföra hur den officiella hotbilden av Kina har skildrats under detre olika presidentadministrationerna åren 1991-2006.

Syftet med vår studie var att beskriva hur ett arbetslag grupperar barnen och vad som ligger till grund för detta i deras åldersblandade verksamhet. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå Kommun. Vi genomförde deltagande observationer och kvalitativa intervjuer i ett arbetslag som arbetade med sex-, sju- och åttaåringar. Studien visade att lärarna inom arbetslaget grupperade barnen på många olika sätt. I klassrummet grupperades barnen i fruktgrupper för att öka tryggheten och underlätta inskolningen.

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor.

Undersökningen behandlar barn som växer upp i missbrukarhem. Vi har valt att undersöka vilka faktorer i arv och miljö som kan leda till att barn i missbrukarhem följer eller bryter föräldrarnas mönster, med utgångspunkt i tidigare forskning, observation samt intervjuer med fyra vuxna personer. Anonyma Alkoholister kontaktades för att hitta frivilliga intervjupersoner, där vårt krav var att de skulle ha växt upp i ett missbrukarhem. Informanternas svar har jämförts med andra forskare som till exempel Bengtsson och Gavelin (2004) och Hansen (1995). I resultatbearbetningen har det framkommit likheter eller olikheter mellan informanterna.  Resultatet visar att det finns ett socialt arv, där barnen har sett och lärt sig sina föräldrars skäl till att dricka och deras dryckesmönster.Några barn har dock på olika sätt lyckats ta sig ur dessa riskbeteenden.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet är att förklara Turkiets långa väg mot EU-medlemskap med hjälp av en jämförelse med Polen. Vårt teoretiska ramverk är en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen består av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgångspunkt i universella principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgränsning i den europeiska kontexten.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur läraren och elevassistenten arbetar för att skapa inkludering, av elever som läser enligt särskolans läroplan, i en ordinarie gymnasieklass. Vi har med hjälp av de kvalitativa forskningsmetoderna, deltagande observationer och intervjuer, samlat data för att beskriva och analysera hur det inkluderande arbetet ser ut på en Waldorfskola. I studien har vi undersökt hur läraren och elevassistenten skapar goda möjligheter för inkludering. Vi har även undersökt hur läraren och elevassistenten arbetar vid genomgångar och instruktioner i klassrummet samt hur de planerar, utvärderar samt reflekterar kring den inkluderande skolmiljön. De slutsatser och resultat som vi har kunnat dra är att när en skola anser att alla elevers olikheter berikar skolan så är arbetet med inkludering inte något ansträngande och svårt utan något naturligt..

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur bedömningar görs av texter producerade av elever med svenska som andraspråk. Detta innebar att jag undersökte hur lärare bedömde sina elevers texter och om deras fokus låg på texternas form eller innehåll. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar utförde jag lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen visar på stora olikheter i bedömningarna, lärarna emellan. De lärare som hade elever med låg språkförmåga fokuserade mest på deras elevtexters form, medan de lärare som hade elever med mer utvecklad språkförmåga fokuserade på texternas innehåll.

Målet med vår uppsats har varit att ta reda på om och hur gestaltningen påverkar den sociala mångfalden i stadsrummet. Vi grundar vårt arbete på en tanke om allas rätt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhällsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sätt att se på begreppet social mångfald och dess värden för att närma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda på två centralt belägna torg i Malmö har vi studerat hur olika människor interagerar med den gestaltade utemiljön. Då vi jämfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men också motsägelser. Vi har nått en insikt om hur lika vi människor är i användandet av stadsrummet.