Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..

Hur en verksamhet skall förbättrar sin interna styrning genom användning av kundinformation är ett omdiskuterat ämne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillämpar användningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nå sin vision. Detta möjliggjordes genom att fråga ett antal verksamheter, hur de ser på vikten av användandet av IT ? relaterade verktyg.

Problem: Utvecklingen mot ett kunskaps- och tjänstesamhälle har föranlett företagen att förändra sin styrning för att möjliggöra en ökad målkongruens. Trots omvandlingen av ekonomistyrningen ses belöningssystemet i många företag fortfarande som ett isolerat verktyg som inte ingår i den övergripande styrningen av verksamheten. Även om måluppfyllelsen är beroende av hur medarbetarna agerar används inte belöningssystemet för att öka motivationen eller styra medarbetarna mot ett önskat beteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det är möjligt att använda belöningssystemet som ett integrerat verktyg i den övergripande styrningen för att uppnå ökad målkongruens. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv ansats och göra en kvalitativ fallstudie.

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller många syften inom de budgetanvändande skolorna vilket innebär att den fyller en viktig funktion. Friskolorna använde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning än de kommunala skolorna gjorde, men ändå kunde likheter med budgetlös styrning även ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus så använder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behålla dem. En av dessa metoder är relationsmarknadföring, där företaget på olika sätt försöker skapa en form av relation med kunden med målet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrån ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges användning av CRM (Customer Relationship Marketing), som är en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga källor.

Bakgrund: I och med kunskapssamhällets framväxt har efterfrågan och vikten av kunskapsarbetare ökat, särskilt i kunskapsföretag. Det är därför viktigt för företag att kunna attrahera, behålla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera och förstå vad det är som gör att kunskapsarbetare väljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frågor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestående av teorier om företagstyrning och personalomsättning, har vi genomfört intevjuer med revisorer på två revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och väljer att stanna om de upplever att de har självständighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de får arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en längre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar själva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit känt som begrepp sedan enlängre tid tillbaka och att användningen av kundlönsamhetsanalyser är utbredd, finns det endast enbegränsad mängd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom området (Cäker, 2000).Vi har därför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnåkundlönsamhet på den svenska bankmarknaden, eftersom det är uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta område.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnå kundlönsamhet sker på densvenska bankmarknaden. En rättvisande och bred bild skapas genom att kartlägga och analysera bådestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper båda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger på storbankerna och studiens tyngdpunkt läggs i dengeneralisering som ämnas göras av storbankernas styrning.

I detta examensarbete har ett system för navigering och styrning av ett autonomt fordon implementerats. Syftet med detta arbete är att vidareutveckla fordonet som ska användas vid utvärdering av banplaneringsalgoritmer och studier av andra autonomifunktioner. Med hjälp av olika sensormodeller och sensorkonfigurationer går det även att utvärdera olika strategier för navigering. Arbetet har utförts utgående från en given plattform där fordonet endast använder sig av enkla ultraljudssensorer samt pulsgivare på hjulen för att mäta förflyttningar. Fordonet kan även autonomt navigera samt följa en enklare given bana i en känd omgivning.

1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angående hur mycket man skulle lyssna på den folkliga opinionen när det gällde utvecklingen av kärnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har använt sig av i kärnkraftspolitiken 1986-2009, om de har låtit sig påverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhällets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har använt sig av ekonomisk styrning inom kärnkraftspolitiken och om/hur samhälleliga opinionsskiften påverkat styrningen. Resultaten visar att den allmänna opinionen inte har påverkat politikernas beslut i kärnkraftsfrågan och att politikerna har fattat sina beslut i samhällets intresse..

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förändrade konkurrensvillkor till allt högre krav på dagens organisationer och kompetensen på dess medarbetare. Dessa förändringar har bland annat lett till att färre människor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist på chefskandidater då allt färre människor säger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebär.Män har under årtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som män idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mån kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker är idag kvinnor. Många av dessa är till högre grad än män intresserade av att göra karriär. Trots att företagen väntas lida brist på framtida chefskandidater och trots att de flesta som ändå är villiga och utbildade nog till att bli chefer, är kvinnor, tycks det fortfarande vara något som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.