Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna.

Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera.Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaårselever vid gymnasieskolorna i Malmfälten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts av samtliga sistaårselever på gymnasieskolorna i Malmfälten med följande frågeställningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de är viktiga i ett framtida arbete? Hur ställer de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förväntningar? Denna uppsats är skriven på uppdrag av LKAB och kan därför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, värderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta när de gått ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

Syftet med denna uppsats är att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid från andra åtaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress är ofta inriktade på individer. Då det hushållsnära obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid från det som annars skulle kunnat användas till förvärvsarbete skulle man kunna hävda att det råder en strukturell obalans i samhället. Här granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans är med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och även de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram.För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Människans balanssinne är ett av våra viktigaste sinnen som dagligen sätts på stora prov då vi som tvåbenta individer ska upprätthålla kroppen i normal position vid rörelser och aktiviteter. Människans balans bygger på tre olika sensoriska system som arbetar i synergi för att upprätthålla kroppen i en bra position. Balance Master är ett mätinstrument för att mäta människans posturala kontroll. Syfte: Studiens syfte var att undersöka reliabiliteten i balanstesterna Unilateral stance och Limits of stability utförda på en Neurocom balance master över bestämd tid på friska individer. Material/metod: 11 friska försökspersoner mellan 23 och 29 år utförde balanstesterna Limits of stability och Unilateral stance vid fyra olika testtillfällen.

Syfte:Syftet med studien är att ta reda på eller belysa hur några ungdomars framtidsdrömmar, för-väntningar, visioner och önskemål har infriats ? från det att de slutade gymnasiesärskolan för ett eller två sedan till dags datum.? I vilken mån upplever de att drömmarna eller förväntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergången från skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framträder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen på gymnasie-särskolan har fungerat? Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesärskolan för ett respektive två år sedan har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete är olika, men en gemensam erfa-renhet är skolans bristfälliga information om en framtida arbetsplats. I det här fallet steget från praktikplats till ett arbete.

På senare år har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kännetecknas av flexibilitet och osäkerhet, och att individens trygghet därför kommer av att vara anställningsbar. Studier har även visat att upplevelsen av anställningsbarhet kan påverka anställdas psykiska hälsa. Förhållandet mellan anställningsbarhet och psykisk hälsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis också påverkas av arbetslivets osäkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anställningsbarhet kunde predicera psykisk hälsa bland universitetsstudenter. Tvåhundra studenter deltog i en enkätstudie som genomfördes på Stockholms universitet.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Sjöodjuret är en helautomatisk, självuppladdande poolrobot gjord för att förhöja upplevelsen av poolen. Formen är inspirerad av vattenlevande djur och idén kom ursprungligen från tanken att förvandla en fiktiv varelse till en kommersiell produkt. Genom att jobba med en balans mellan individ och produktuttryck har jag försökt skapa en produkt som känns mer som en hjälpsam varelse än en städmaskin. Detta utan att göra avkall på användarens behov. Mitt syfte har varit att skapa en emotionell upplevelse av en ?hardcore? industridesignprodukt..

Övergången mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet är det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet är att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, Studievägledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som går ut gymnasiesärskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nå, få och behålla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har använts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmänhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med målsättningen att få en förståelse för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att få ett arbete.