Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer någon gång att drabbas. Det finns ingen direkt kännedom kring den direkta orsaken till bröstcancer utan många olika faktorer samspelar. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer från det att de får diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser även hur de hanterar sin livsvärld och synen på framtiden.

När en person drabbades av en kronisk sjukdom förändrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. Många gånger var det en närstående som tog på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att få en förändrad livssituation, att vara beroende av andra, att få information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förändrades vilket ledde till många förluster.

Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring innebär att söka efter identitet och självständighet. Tonåringarna tycker även det är viktigt att smälta in bland sina jämnåriga. Att som tonåring få diabetes kan på olika sätt påverka det dagliga livet. Vissa tonåringar med diabetes kan uppleva stress, rädsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonåringar har lärt sig integrera sjukdomen i sina liv.

SammanfattningInom vården är det idag vanligt med bland annat ryggproblem. Risken är stor att värken blir långvarig. En Australiensk studie visade att en tredjedel av dem som hade besvär från ländryggen fortfarande hade det ett år senare.Styrkan i bålmuskulaturen är central för alla typer av rörelser som vi utför funktionellt i det dagliga livet, i arbetssituationen och på fritiden. Har man en bra styrka i magmuskulaturen och i ryggmuskulaturen förebygger man skador och överbelastningsproblem bland annat i ländryggen.Syftet med studien har varit att visa om vårdpersonal kan få minskade problem i ländryggen av att bygga upp sin bålstabilitet genom övningar som stärker m.transversus abdominis och m.multifidus. Går det att förbättra förutsättningarna för att personalen ska kunna orka jobba inom vårdyrket, som är ett mycket tungt arbete med många osymmetriska lyft.

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor både i Sverige och i världen och en vanlig behandling är mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ påverkan på de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av livet. Då brösten är sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förändrad kroppsuppfattning och leda till känslor som sämre självförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens bukspottskörtel förlorarsin förmåga att producera insulin eller då kroppens celler har blivit resistenta motinsulin. Sjukdomen kan innebära en stor omställning i livet, vilket kan ställa höga kravpå personens levnadsvanor. Därför är det viktigt att patienten får en bra undervisning,och motiveras på bästa sätt till att klara av att leva med sjukdomen. Patientensinställning till sin sjukdom och sin situation har betydande påverkan på patientensförmåga att kunna leva med sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva hur patienterupplever att leva med diabetes typ 2.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Vård vid livets slutskede ska leda till en livskvalitet som är så bra som möjligt för den sjuka personen. Dennes önskemål och tankar ska ligga till grund för vården och därför är syftet med denna litteraturstudie att beskriva svårt sjuka personers upplevelser av att leva med vetskap om en nära förestående död. Sju vetenskapliga internationella artiklar, som svarade på syftet, granskades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Denna analys resulterade i sex kategorier: Att kämpa, hop-pas och vilja leva: Att livet förändrats och att vara medveten om att det är tid att gå: Att uppskatta vården och att vara tillsammans: Att ha tankar om döden och att ha svårt att förlika sig med sin livssituation: Att tron, förberedelser, kunskap och mening kan förbättra: Att acceptera och anpassa sig och uppskatta små saker. Resultatet visade att viljan att leva fanns kvar och de kände och var medvetna om att livet förändrats.

Transplantation är idag etablerad behandling vid leversvikt och njursvikt med mycket goda resultat gällande överlevnad. För patienten är det dock en stor omställning att lida av en livshotande sjukdom och i nästa stund ha fått någon annan människas organ som gör det möjligt att leva. Den nya livssituationen ställer stora krav på patientens anpassningsförmåga då behandlingen med immundämpande mediciner orsakar en mängd konsekvenser i det dagliga livet och hälsotillståndet. För att kunna hjälpa patienten i deras återhämtningsprocess måste vi som sjuksköterskor ta del av människans livsvärld där patienters upplevelser och erfarenheter har en central roll. Syftet med denna uppsats är att beskriva människors upplevelser av att leva med en ny njure eller lever under de första åren efter transplantationen. Metoden är en litteraturstudie som utgår ifrån evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning eftersom patienters upplevelser av sin situation skall beskrivas.

Höftfrakturer är ett stort hälsoproblem i Sverige. Många patienter har svårigheter att återfå sin tidigare funktionsnivå efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar höftfrakturpatienters möjligheter att återfå tidigare funktionsnivå. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjälp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smärta, kognitiv funktion, depression, ålder, balans och rädsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmåga innan frakturen är faktorer som påverkar patienternas återhämtning.

Bakgrund: En kris är en vändpunkt där människor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar på hur människor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förändringar i livet. De påvisar även hur vårdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de närstående behöver av vårdpersonal vid intensiv omvårdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och två kvalitativa med kvantitativt inslag.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.