Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

AbstractThe aim of this thesis is to examine Interreg as an instrument for regional policy in the European Union. Interreg is an initiative designed to strengthen economic and social cohesion throughout the European Union by fostering balanced development through cross-border, transnational and interregional cooperation. But how does it work in practise? Three main questions are asked to answer this:How well does the implementation in the programmes work?How does the programme management look and how well does it work?What degree of efficiency does Interreg show in financial and physical effectiveness?With evaluation and implementation as theories the questions are answered together with a qualitative method. The conclusions that can be drawn is that Interreg strengthen European unions economic and social cohesion in form of integration and regional development that in many ways make it easier to travel and trade over the borders.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet påverkar organisationen. Slutsatsen är att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering på rätt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det är företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, målstyrning och utvärdering, organisatoriskt lärande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext där kontinuerliga förändringar efterfrågas och höga krav ställs på kunskapsutveckling.

AB Smådelar är ett företag som tar hållbarhet på allvar. Man har nyligen presenterat sin första hållbarhetsredovisning och vill inför framtiden förbättra sig ytterligare avseende logistiken mot underleverantörerna. Då det finns ett fokus på hållbarhet vill AB Smådelar inte att de logistiska förbättringarna ska påverka Triple bottom line negativt, varför en modell har konstruerats för att kunna testa förbättringsförslagens inverkan före implementering. Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och har utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Syftet är att göra en nulägesanalys för att hitta förbättringsområden och föreslå åtgärder som kan effektivisera logistiken med samtidig positiv effekt på både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Syftet är också att ta fram en enkel matrismodell för att strukturera och testa de planerade logistiska förändringarnas effekt över hela Triple bottom line. Utifrån nulägesbeskrivningen har grundläggande strategi för logistiskt arbete avhandlats, liksom Paretos princip, totalkostnadsmodellen, komplexiteter och balanced scorecard.

Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC.

Background Being outdoors on a regular basis is beneficial for all individuals, people with dementia who is living in special accommodation have not always that possibility. If the person with dementia live in a stimulating environment can contribute to the person's functions are maintained. Aim To provide a basis for evaluation of a new outdoor environment at a special accommodation for people with dementia. Method of data collection in action research was done through focus group with staff on the accommodation and the participants in the project, a total of five informants. Results Informants thoughts and experiences were analyzed and divided into three main categories to describe the project - design, obstacles and goals.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förekomsten samt karaktären av nyckeltal i ideella föreningars årsredovisningar. Vidare är syftet att utveckla nyckeltal för extern användning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats består av två delstudier. Den första delstudien, årsredovisningsstudien kan sägas vara av explorativ karaktär. Metoden vi använt oss av är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där de kvalitativa inslagen är övervägande.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förändringen i användningen av BSC samt eventuella avtryck som förändringen medfört i en svensk kommun. Metod: Vi valde kvalitativ metod då information samlades in genom ett antal intervjuer vilka ägde rum på Utvecklingsnämnden i Helsingborgs Stad. Teoretiska perspektiv: Utformningen av den teoretiska referensramen har blivit resultat av våra studier av litteratur, forskningsrapporter, artiklar samt en stor del doktorandavhandlingar som behandlar Balanced Scorecard. Teori som var av intresse behandlade dels utformning och implementering, dels utvärdering och uppföljning av BSC. Empiri: I uppsatsens empiriavsnitt redovisas för data som erhållits från genomförda intervjuer med personalen som arbetar på Utvecklingsnämnden i Helsingborgs Stad samt vilka har varit involverade i BSC under en längre tid.

This study investigates the corporate sustainability activity, linked to the company's core business, which is a relatively unexplored field in a Swedish context. The study examines how the organization has used management control for its sustainability activity within two social initiatives; and whether these initiatives have generated value for the organization and involved stakeholders. Management control of social initiatives are examined within the theoretical framework of The Sustainable Balanced Scorecard and the organization's value creation contributions are outlined in accordance with a definition of the concept of Creating Shared Value. The method used for the implementation of the study is a qualitative study, embodied in an illustrative case study of a large Swedish company operating within financial sector. The empirical data was collected through 12 in-depth interviews with representative interviewees within the organization and with other stakeholders involved in the company's social initiatives.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

The aim of this thesis was to answer a number of questions about the environmental consequences of aircraft de-icing. A further aim was to suggest how the environmental consequences due to the release of de-icing fluids can be measured and reduced.The main impact of the aircraft de-icing on the environment is due to the large oxygen demand for the degradation of glycol based de-icing fluids which are released in the environment. The effect of the increase in oxygen demand depends on where the degradation occurs in the ecosystem. In a sensitive ecosystem, the large demand of oxygen could provide an anaerobic environment which would be harmful for many types of organisms.In order to reduce the negative effects of the applied de-icing fluid, there is some type of collection system at every regular airport in Sweden. The methods of collection can be divided into two general groups, hydrological isolation or vacuum sweeper trucks.

The aim of this examination project was to work with the processof making a pattern collection for fabrics. The collectionshould consist of at least three patterns with report measurementssuitable for screen print. I wanted the pattern collectionto be a simple, mystic and colourful collection with a folklorespirit like the popular rural life I experienced during my childhood.The purpose of the project was that I during the working processwould deepen my estethic background to enforce my personalgraphic expression ability and evolve as a pattern designer.I wanted to try to mix my personal view of domestic graphicexpression with another language that I gained in recent years.This I wanted to do in order to find the tools that could helpme clarify and develop my pattern signature.A few of the questions that I had about this project were if thelong scetching phase that I planned would help or damage theproject.I also thought it would be interesting to experiment with coloursin this project. I wanted to see how far I dared to go inmatter of colours as well as how the patterns would be visuallyexperienced if I for example reduced one colour or replaced itwith the opposite colour.I thought it was inspiring to work with traditional techniqueswith the colours. It was only positive that part of the patternstory telling was developed in an unpredicted direction duringthe scetching phase.

This essay aims to report on the process of our documentation of art objects in the care of Smålands nation in Uppsala as a part of our education in museology and cultural heritage studies. The nation has a long history and our documentation shows many valuable objects reflecting this. The care of these objects is substandard and in great need of change. Our work process has involved photography and research about each object, the information has then been registered in our catalogue. The documentation has, besides the catalogue, generated a plan for future management and storage of the collection.

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steeringIn the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality.