Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor.Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

Bakgrund och problem: Bankvärlden och de finansiella marknaderna har genomgått en kraftig förändring efter den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. De viktiga drivkrafterna bakom branschens omstrukturering under 1990-talet har bland annat varit avregleringar, Internets genomslag och den ökade globaliseringen. Svensk bankmarknad har förvandlats från en skyddad, reglerad och föga konkurrensutsatt affärsmiljö till en marknad öppen för konkurrens. De förändrade förutsättningarna har bland annat inneburit att ett antal fusioner inom bankbranschen ägt rum vilket troligtvis påverkat aktieägarvärdet. Om denna påverkan har varit fördelaktig för aktieägarna beror delvis på om de fusioner som genomförts uppnått de effekter som företagen räknat med eller ej.

The purpose of this essay is to examine the Swedish people?s level of knowledge about crowdfunding and their incentives and deterrents to crowdfunding investments. Early on crowdfunding was divided into two objectives: reward based and equity based crowdfunding. The division of objectives is logical due to the differencing conditions of the motivation for investors to invest. Supported by theories in crowdfunding incentives, commitment-trust, the prospect theory, and the diffusion of innovations, we aim to establish a comprehensive line of reasoning to support our model of motivation in the conclusive chapter.The results of this essay were achieved by a combined method.

Denna uppsats syfte är att undersöka och förklara hur brand extension produkter kan påverka ett företags image. Vi har valt att undersöka Jaguars, Porsches och Ferraris brand extension produkter då dessa avviker mycket från deras core product. Uppsatsen besvarar även hur konsumenterna uppfattar dessa brand extension produkter och företagens Bakomliggande motiv till dem. Vi har under uppsatsskrivandet gång pendlat mellan teori och empiri. Vår empiri består av kvalitativa undersökningar.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

The Gift 2.0 - A Museological Study of donations of Objects and its Underlying Motives, is a study in order to explain why people choose to donate items for museums, rather than any other alternative.The empirical study consists of qualitative, semi-structured research-interviews conducted with seven selected curators from various museums, with extensive experience of the subject acquisition. I have chosen to only examine Swedish cultural-historical museums. The hypothesis that I assumed was first and foremost that the heritage sphere is what Pierre Bourdieu calls a field. The reason that people would donate objects to museums, is that the donation itself brings cultural capital to the donor, from people with the same habitus. Since I felt that Bourdieus theory of field, capital and habitus could not explain all the reason why people donate items to museum, my second hypotheses was that certain objects are what Annette Weiner called inalienable possessions, objects that at any cost may not be sold or bartered away.

Vi har fått i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrånvaron är högre på en av företagets avdelningar. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrånvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriärvägar, organisationens innehåll och arbetets innehåll kan påverka till en högre korttidssjukfrånvaro. Vi undersöker även om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in.  Vår uppdragsgivare, som är en svensk pappersindustri, har genom deras hälsobokslut 2013 uppmärksammat en högre korttidssjukfrånvaro på en av deras avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrånvaro från journalskriven sjukskrivningsdata.

Förekomsten av flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats på den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men särdeles få lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden använder analytikernas kunskap till att fastställa priser på finansiella instrument och därmed är det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende där inte analytikern baserar sina analyser enkom på fundamentala värden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsättningar för flockbeteende bland finansanalytiker på den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker på säljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förståelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vår hjälp för att nå en förståelse om detta begrepp har vi använt oss av teorier från den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka de bakomliggande orsakerna till kommunblocksreformen (1962-74). Fallstudien har bestått av att redogöra för utvecklingen i Pajala kommunblock. Metoden som använts har varit litteraturstudier samt för fallstudien granskning av offentliga handlingar, främst protokollen förda vid samarbetsnämndens möten i Pajala kommunblock. Kommunerna fick under efterkrigstiden större uppgifter som de hade svårt att klara. Strukturförändringar gjorde att situationen till slut blev ohållbar.

Smärta är ett utbrett omvårdnadsproblem och en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården. Många patienter lider av underbehandlad smärta som ofta kan relateras till en bristande smärtbedömning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i smärtbedömningen där attityden kan vara en avgörande faktor för om patienten erhåller en adekvat smärtbedömning. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbedömning i sjukhusmiljö. En systematisk innehållsanalys av fjorton vetenskapliga artiklar genomfördes.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.