Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter Bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s.

Fyllning i kakor (s.k. bakfyllning) kan under Bakning och särskilt under lagring ge negativa effekter så som migrering av fyllning och olja ut i kakdegen. Valet av fettsystem i fyllningen och dess smältpunkt är av stor betydelse för att erhålla önskvärd konsistens och textur. Syftet med examensarbetet var att minimera dessa negativa effekter samt att kartlägga faktorer som påverkar detta. Tidigare bakförsök vid AarhusKarlshamn har visat att fyllningens partikelstorlek påverkar migreringen, då migreringen tycks öka med ökande partikelstorlek.

Influenser från hela världen påverkar livsmedelsindustrin och användandet av fröer har ökat kraftigt de senaste åren. Idag används endast ett begränsat antal fröer inom bageriindustrin men ett intresse finns av att finna alternativa fröer som kan bidra med sina egenskaper till bröd.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka amarant, bovete, chia, hirs och quinoa, för att se vad de kan bidra med för näringsmässiga och sensoriska egenskaper till bröd. Examensarbetet utförs vid Pågen AB. Genom en mindre litteraturstudie och ett antal Bakningsförsök med efterföljande analyser av volym, inkråm, textur och vattenhalt, kartläggs fröernas närings- och Bakningsegenskaper. Sensoriska analyser görs även för att undersöka dessa egenskaper hos varje frö.Av de studerade fröerna valdes chia, bovete och quinoa ut för vidare Bakningsförsök.

Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa. Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning.

Namibia, southern Africa, suffers from an energy shortage and is therefore facing severalchallenging problems. The use of firewood as fuel for cooking is common in the whole countryand has negative consequences for health and the environment. This work have focused ondeveloping a solar baking oven, calledSunbaker, adapted for Namibian families needs forbaking. The development was based on classic solar cooking limitations, specific needs forNamibia and to have a feasible manufacturability.The project started with a theoretical study in Sweden where different solar cookers, informationregarding Namibia, technical aspects and end user aspects were studied. To assess the need for asolar baking oven aMinor Field Study took place in Namibia during eight weeks in July toSeptember 2009 and resulted in a product design specification.

Celiaki blir allt vanligare och till följd av detta ökar efterfrågan av glutenfritt sortiment på caféer. Celiaki, även kallat glutenintolerans innebär en intolerans mot vete, råg, korn och i vissa fall havre. Behandlingen innebär strikt glutenfri kosthållning resten av livet vilket kan medföra problem vid café- och restaurangbesök. Glutenfri Bakning kräver kunskap, pålitliga recept och anpassade redskap, då avsaknaden av gluten påverkar degens textur.Syftet med följande kandidatuppsats var att utveckla användbara glutenfria recept på kanelbullar, grov snabblimpa och fiberrika portionsbröd till Bagarstugan Café & Vin, vilka ville utveckla sitt glutenfria sortiment men saknade tiden för det. Vår uppgift var att genom provBakning utveckla de glutenfria recepten tills de lämpade sig för caféets verksamhet genom att uppfylla deras uppsatta kriterier.Metoden genomfördes likt en problemlösningsprocess där stegen analys, syntes, utvärdering och beslut ingick.

?Stödbricka för muffinsformar? är ett examensarbete som självständigt utförts av Sara Glanander och Rebecka Westerlund under vårterminen 2011. Det har genomförts vid Karlstads universitet, fakulteten för teknik- och naturvetenskap under innovations- och designingenjörsprogrammet.Siluett of Sweden AB i Kristinehamn är uppdragsgivaren för projektet och kontaktperson samt handledare på företaget är Bernt Rådberg, försäljnings- och marknadschef. Handledare av projektet vid Karlstads universitet är Monica Jakobsson, universitetsadjunkt och programledare för innovations- och designingenjörsprogrammet. Examinator är Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor på Karlstads universitet.Siluett, som tillverkar bakformar och andra kartong- och pappersbaserade produkter för bageri- och konditorinäringen, har lagt märke till en ökad efterfrågan av monterade mönstertryckta formar hos sina kunder.

Arbetet mot lättare och bränslesnålare lastbilar går framåt på Scania CV AB, en ny generations hytter är att vänta i vilken höghållfast stål i viss utsträckning ersätter de idag använda mjuka stålen. Komponenter och hyttstrukturer kan därmed med bibehållen styrka göras tunnare och lättare. Bytet mot höghållfasta stål kan ställa särskilda krav på bland annat svetsningen, syftet med detta examensarbete är som en följd av detta att undersöka svetsbarheten i det höghållfasta materialet Docol 600DP och ur ett hållfasthetsperspektiv jämföra detta med det idag använda DX54. Arbetet har bland annat genom statistisk försöksplanering, punktsvetsning och dragprovning resulterat i svetsytor i vilka hållfasthetsvärden kan erhållas utifrån svetsens elektrodkraft, strömstyrka och svetstid. Svetsytorna ger även svar på de tre olika parametrarnas individuella inverkan på svetsens hållfasthet, här ligger strömstyrkan först följd av svetstiden och elektrodkraften.