Mellan Ären 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dÄvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioÄrsperiod skulle byggas en miljon bostÀder. Detta projekt kallas sÄledes för miljonprogrammet. Under Ärens gÄng har mÄnga kritiker gjort sig hörda dÄ de kritiserat fenomenet pÄ flera nivÄer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har anvÀnts i beskrivandet av miljonprogramsomrÄdena.

PÄ fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs lÀn, finns idag en mangÄrdsbyggnad frÄn mitten av 1800-talet. DÄ ett flertal ekonomibyggnader pÄ fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsÀgaren pÄ att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsÀttningarna för nybyggnation pÄ Nornan 13, samt ger utifrÄn dessa villkor förslag pÄ hur sÄdan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjÀlp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader pÄ Nornan 13 och nÀrliggande fastigheter Àr av Àldre karaktÀr bedöms omrÄdet som kÀnsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en omrÄdesanalys för att kunna identifiera omrÄdets kulturhistoriska vÀrden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

Uppsatsen Àr benÀmnd en upplysande uppsats. Det Àr precis vad den Àr. Uppsatsen bygger pÄ en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar Àr. För att fÄ svaret anvÀnder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar pÄ den undran den bygger pÄ. DÀrefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar pÄ att utreda om tidigare tillÀggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, pÄ tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader pÄ Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulÀr besiktning, termografering, klimatmÀtning, materialtest, fuktkvotsmÀtning elektrisk, fuktkvotsmÀtning med metoden vÀgning-torkning-vÀgning, samt simulerade fuktdiffusionsberÀkningar. Efter att ha sammanvÀgt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör nÄgot hot för vÀggkonstruktionerna sÄ lÀnge de har en hög ÄnggenomslÀpplighet och har tÀtt ytskikt pÄ utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid berÀkningar av vÀggkonstruktionerna antas torka ut snabbt dÄ konstruktionen har lÄgt ÄnggenomgÄngsmotstÄnd. De skador som upptÀckts vid undersökningarna beror inte pÄ byggnadernas isolering.

Syftet med den hÀr rapporten Àr att göra en undersökning av möjligheterna för anvÀndning av lÄngtidsvÀrmelager för drift i kraftvÀrmesystem. Projektet han initierats av adj. professor Heimo Zinko, IKP Energisystem i form av bidrag till ett projekt inom IEA, Annex VIII. Projektet utförs i samarbete med Svensk FjÀrrvÀrme, Tekniska Verken AB i Linköping, ENA Energi AB i Enköping och ZW Energiteknik i Nyköping. Projektet har genomförts av tvÄ examensarbetare vid Linköpings Tekniska Högskola under höstterminen 2006.Projektet har delats in i tvÄ studier dÀr ENA Energi AB i Enköping och Tekniska Verken AB i Linköping har varit de tvÄ studieobjekttiven.

DÄ den tekniska utvecklingen stÀndigt gÄr framÄt kommer det nya tekniska lösningar som kan ersÀtta gamla och ineffektiva arbetssÀtt. Systemet eCopy Àr ett resultat av den tekniska utvecklingen som bidrar till att digitalisera pappersdokument. Med hjÀlp av eCopy kan arbetsprocesserna effektiviseras och företaget kan göra kostnadsbesparingar.Syftet Àr att undersöka hur anstÀllda ser pÄ förÀndringar och vilka faktorer som motiverar ett företag att övergÄ till en ny teknik, samt ett helt nytt arbetssÀtt.Med hjÀlp av en kvalitativ studie pÄ ett svenskt företag har vi uppfyllt syftet med denna undersökning. Studien genomfördes med intervjuer riktade till anstÀllda och beslutsfattare pÄ olika avdelningar pÄ företaget.Resultatet frÄn vÄr studie visar att en förÀndringsprocess ska beaktas och genomföras med noggrannhet för att fÄ ut bÀsta möjliga nytta av förÀndringen. Att det alltid sker motstÄnd Àr oundvikligt dÄ den mÀnskliga faktorn Àr en viktig företeelse i processen..

I takt med att nya och bÀttre material framkommit har den svenska byggnormen förÀndrats. Kraven gÀllande framförallt energianvÀndning har stÀrkts och dÀrmed har det skapats ett behov av att förbÀttra och anpassa Àldre byggnader efter dagens gÀllande krav. Ett sÀtt att energieffektivisera befintliga byggnader Àr att montera fasadelement pÄ den befintliga fasaden. Fasadelementen mÄste vara lufttÀta och isoleras vÀl för att Ästadkomma en fuktsÀker lösning med god energiprestanda. Det finns flera anledningar till att bygga lufttÀtt dÀr de frÀmsta Àr minskad energianvÀndning och minskad risk för fuktskador till följd av fuktkonvektion.

Det krÀvs inte lÄng tid för en brand att ödelÀgga en byggnad och dess innehÄll. Brand Àr alltid ett hot mot vÄra byggnader och följderna kan bli katastrofala, bÄde gÀllande mÀnniskoliv och ekonomiska vÀrden. NÀr det kommer till kulturbyggnader kan en brand Àven resultera i att historiska vÀrden och delar av vÄrt kulturella arv gÄr förlorade. Det Àr dock inte bara brÀnder som kan skada denna typ av byggnader, utan Àven olÀmpliga brandskyddsÄtgÀrder. Av denna anledning Àr det vÀsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker pÄ ett sÀtt som inte förstör det som ska skyddas.

Byggsektorn stÄr idag inför en stor utmaning - att reducera byggkostnaderna genom industrialisering samtidigt som kvalité och kundvÀrde stÄr i fokus. NCC:s svar Àr utveckling och införande av tekniska bostadsplattformar. Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar som integreras i det specifika projektet. I och med detta skapas en kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestalningsmöjligheter. Syftet med examensarbetet riktar in sig mot fyra omrÄden: undersöka tillÀmpningen av de tekniska bostadsplattformarna i projekteringen, klargöra arbetssÀttet, studera acceptansen bland inblandade aktörer samt beskriva vilka förbÀttringar som kan göras inför framtiden.

Potentialskillnader mellan elektriskt utsatta delar och andra Ätkomliga ledande delar i byggnaden eller anlÀggningar kan orsaka livsfarliga elektriska urladdningar (strömgenomgÄngar) vid beröring. Potentialskillnader orsakar Àven problem för elektriska apparater att fungera tillfredsstÀllande i sin omgivning. Syftet med studien var att undersöka och identifiera uppkomsten till potentialskillnader samt de olika tolkningskonflikter som finns vid förbyggandet av problemen. Dagens elmiljöproblem beror till stor del pÄ den snabba teknikutvecklingen av elektroniken vi anvÀnder. För att lösa en stor del ut detta problem utför man potentialutjÀmning.

För att skapa en utveckling mot en hÄllbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mÄl Àr att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast Är 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angÄendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter faststÀlldes, som Àgerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation frÄn AP Fastigheters sida och en genomgÄng om vadvi skall göra, enkÀtundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. HÀr beslutades om ett nytt besök vid sjÀlva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nÀsta besök utfördes av examensarbetarna mÀtningar pÄ ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsflÀkt och en del stickprov pÄ frÄnluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmÀtare.

I detta examensarbete har energiberÀkningar och analyser enligt FEBY12 gjorts pÄ ett radhusomrÄde för att undersöka vad som krÀvs för att lÄgenergihusen ska uppnÄ passivhusstandard. Att uppföra energisnÄla byggnader Àr i dagens samhÀlle viktigt för alla företag eftersom mÀnniskor blir allt mer energimedveten och krav frÄn bestÀllare blir allt högre. I arbetet har en modell av radhusomrÄdet modellerats i Revit Architecture för att pÄ ett smidigt sÀtt fÄ korrekta vÀrden i de olika energiberÀkningsprogrammen Vasari, Energihuskalkyl och PHPP. Programmen har helt olika kvalitéer dÀrför har en jÀmförelse och analys av programmen utförts. Analyser har tydligt visat att det krav som finns för att uppnÄ passivhusstandard pÄ vÀrmeförlusttalet Àr betydligt svÄrare att uppnÄ Àn det krav som stÀlls pÄ den levererade energin. För att uppnÄ passivhusstandard vidtogs diverse ÄtgÀrder sÄsom U-vÀrde för vÀggar förbÀttrades, ventilationsaggregatets verkningsgrad höjdes samt fönsterpartierna reducerades avsevÀrt.  .

Denna rapport handlar om kvalitet pÄ tekniska installationer i fastigheter. Det har blivit allt vanligare inom fastighetsbranschen att organisationer/företag handlar upp FM tjÀnster som stöd till sin kÀrnverksamhet. Detta för att kunna effektivisera sin kÀrnverksamhet och göra kostnadsbesparingar. SjÀlv har jag arbetat nÄgra Är som fastighetsförvaltare och dÄ kommit i kontakt med FM tjÀnster. Funderingar som har funnits hos bestÀllare av FM tjÀnster pÄ den tekniska sidan har varit om FM leverantör utfört tillsyn och skötsel enligt avtal. Av egen erfarenhet har de uppenbarligen inte gjort tillsyn och skötsel enligt avtalen.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning om individers upplevelser av tekniska förÀndringar. Studien har gjorts pÄ vitvaruföretaget Richardson?s Kyl och Frys AB i Karlstad. De genomgick hösten 2013 en teknisk förÀndring i form av att ett nytt tekniskt system, ett affÀrssystem, infördes. I och med den tekniska förÀndringen har det uppkommit komplikationer i den bemÀrkelsen att de anstÀllda haft problem att arbeta i och med det nya tekniska systemet.