UtrymningsberÀkningar Àr en mycket viktig del i att analytiskt dimensionera byggnader mot brand. Allt medan byggnader blir mer komplexa blir ocksÄ kravet pÄ analytisk dimensionering mer frekvent. Tre sÀtt att göra detta pÄ Àr bland annat handberÀkningar enligt Boverket samt genom simulering med Simulex och FDS+Evac. I denna rapport har de olika metoderna provats i olika scenarion i Prismagallerian i HÀrnösand.Resultatet som framkom av jÀmförelserna gav olika utrymningstider för olika program. I slutet kunde det dock faststÀllas att handberÀkningsmetoden Àr mer konservativ vilket ger högre utrymningstider Àn fallet kanske Àr.

Företag arbetar idag alltmer i projektform pÄ en global marknad. Detta innebÀr ökade krav pÄ koordinering och kommunikation i utförandet av en uppgift i verksamheten. Samtidigt sÄ finns det idag vÀl utvecklad teknik för att stödja de uppgifter som utförs. Teorierna inom CSCW diskuterar kring hur sÄdana tekniska verktyg, groupware, kan stödja arbete som utförs i grupper, exempelvis arbete i projektform.I denna undersökning försöker vi skapa en teoretisk modell som kan anvÀndas för att identifiera de krav som stÀlls pÄ dels organisationens utformning och dels pÄ det tekniska stödet. Genom tvÄ studier utförda pÄ tvÄ företag vid tvÄ tillfÀllen undersöker vi om det finns ett samband mellan förÀndring i organisationen och förÀndring i det tekniska stödet.

År 1987 trĂ€dde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnĂ€mndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute pĂ„ arbetsplatsen. Efter lagĂ€ndringen beror den slutgiltiga kvaliteten pĂ„ en byggnad i större utstrĂ€ckning pĂ„ byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, Ă€r det inte alltid sjĂ€lvklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gĂ€llande till exempel egenskapskrav pĂ„ energihushĂ„llning och vĂ€rmeisolering utförs tillfredsstĂ€llande.Med ovanstĂ„ende i Ă„tanke undersökte vi fyra flerbostadshus, tvĂ„ i VĂ€rnamo kommun samt tvĂ„ i Kristianstad.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförĂ€ndring Ă€r i full gĂ„ng har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsĂ€gare Ă€r det en möjlighet att bevisa för sina hyresgĂ€ster och köpare att byggnaden Ă€r hĂ„llbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivĂ„ av hĂ„llbarhet som bestĂ€ms utifrĂ„n standardiserade kriterier. FastighetsĂ€garen kan alltsĂ„ anvĂ€nda certifikatet i marknadsföringssyfte.Den hĂ€r studien undersökte om en byggnad som Ă€r byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. MĂ„let var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag.

I mitten pÄ 2000-talet startades utbildningar som förenar ingenjörskonst och teknik med arkitektur och formgivning. Universitetens tanke med undervisningen Àr att erbjuda en bredare kompetens dÀr studenterna lÀr sig kommunicera och samarbeta med andra aktörer samt förstÄ mÀnniskors, verksamheters och samhÀllets behov. Studenterna utvecklar ett helhetsgrepp över byggprocessen och kan Àven fungera som brobyggare mellan ingenjörs- och arkitektkulturerna. I detta arbete benÀmns denna nya yrkesroll för teknisk arkitekt.En del av studenterna som utbildar sig till tekniska arkitekter upplever dock osÀkerhet över vad utbildningen ska ge och vad den kan leda till. Syftet med examensarbetet Àr att nÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar som finns för tekniska arkitekter i den svenska byggbranschen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Detta examensarbete Àr framtaget för att vara till hjÀlp Ät tekniska förvaltningen och dess entreprenörer vid snöröjning i LuleÄ kommun. Denna rapport tar upp vikten av planeringen av snöupplag för att minska risken för negativ pÄverkan samt minska miljöbelastningen. HÀr ges ocksÄ redogörelser av ÄtgÀrder som kan förbÀttra upplagsytornas funktion. Produkten av examensarbetet Àr kartor över de arbetsomrÄden som jag tagit fram utifrÄn de plogomrÄdeskartor som tekniska förvaltningen anvÀnder..

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

PĂ„ Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste Ă„ren kunnat urskilja ett allt högre fokus pĂ„miljön frĂ„n dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fĂ„tt fĂ€ste och allt fler företag förstĂ„rvĂ€rdet av att fokusera pĂ„ sĂ„dana frĂ„gor.Att utvecklingen fortsĂ€tter att gĂ„ framĂ„t Ă€r viktigt dĂ„ fastigheter och dess tillhörande byggnaderstĂ„r för nĂ€stan en tredjedel av vĂ€rldens utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser och bara byggandet och driftenstĂ„r för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av rĂ„varor och energi. Prioritering avmiljöfrĂ„gor blir sĂ„ledes viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion.Tidigare forskning visar att det finns en mĂ€ngd incitament för att bygga och förvalta grönt. ÄvenhyresgĂ€sterna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att detinte alltid krĂ€vs stora Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ bra resultat vad gĂ€ller fastigheters energiförbrukningoch hĂ„llbarhet över tid.

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgÄtt frÄn en tomt i Landskrona dÀr ett flerbostadshus kommer att byggas.I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats Àr GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lÄgenergihus som studerats Àr passivhus, minienergihus och nollenergihus.I studien studeras Àven för- och nackdelar med olika stomsystem i trÀ. En slutsats om det bÀst lÀmpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras.Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan anvÀnds hÀr som ett samlingsnamn pÄ verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan anvÀnda denna utrustning finns med som uppnÄendemÄl i den nya lÀroplanen. Den teoretiska utgÄngpunkten i min undersökning kommer frÄn litteraturen samt de bÄda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem Àr elevernas praktiska deltagande, vilket Äterspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever pÄ en utvald skola anvÀnder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgÄng till. Detta för att ta reda pÄ om de ekonomiska resurser som satsas pÄ den tekniska utrusningen pÄ skolan ger nÄgra positiva resultat pÄ elevernas inlÀrning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjÀlp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i Ärskurs 6.

Statliga byggnadsminnen Àr byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska vÀrde Àr extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt Àldre byggnader, Àr inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta Àr att hÄlla ett lÀmpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lÀmpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; SkyddsvÀrme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende pÄ vad den byggnad eller det rum som studeras skall anvÀndas till och hur de unika förutsÀttningarna ser ut just dÀr kan olika metoder vara olika lÀmpliga.

Detta examensarbete avhandlar restaureringen av Gamla Grand hotell i GÀvle och dÄ med fokus pÄ vindsvÄningen. Teorins generella del fokuserar pÄ kulturhistoriska vÀrden vid restaurering av Àldre byggnader sett ur en ingenjörs perspektiv. De parametrar som kommer att studeras i fallstudien Àr kulturhistoriska vÀrden i byggnaden kombinerat med utrymningsdimensioner och ventilation. Gamla Grand ritades av arkitekt Ture Stenberg och stod klart 1901. Byggnaden Àr U-formad med fem vÄningar och kÀllare.