Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i den tekniska evolution som har skett i affÀrssystemens vÀrld. Syftet var att undersöka och beskriva implementat-ionsfasen av ett Enterprise Resource Planning System som tillhandahÄlls som en tjÀnst via internet. Fokus var att identifiera framgÄngsfaktorer för implementationen med hjÀlp av ett fallstudiebaserat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr tonvikt legat pÄ intervjuer och andrahandsmaterial. Undersökningen visade att bland annat valet av ett för organisationen passande system, en omfattande verksamhetsanalys, implementeringshjÀlp av konsulter samt anpassning av affÀrsprocesser Àr viktiga faktorer för en framgÄngsrik implementation. DÀrtill sÄg vi att en tydlig projektplan, en Project Champion och dedikerade resurser ocksÄ var viktiga faktorer för framgÄng..

Syftet med detta arbete Àr att kontrollera om det gÄr att lÄna pengar till att bygga stallar för animalieproduktion Àven om det inte finns en gÄrd bakom som det finns mark pÄ. Anledningen till det Àr att jag tror att man blir en bÀttre producent om man specialiserar sig och inte hÄller pÄ med allting. Det Àr ocksÄ mindre kapital som ska fram om man inte ska köpa mark som nystartad. Jag har sammanstÀllt ett ental frÄgor för att ha nÄgot och diskutera utifrÄn. Sedan har jag besökt nÄgra banker och diskuterat Àmnet. Arbetet utgÄr helt ifrÄn vad som framkom under mötena.

Bygg- och fastighetssektorn stÄr för nÀrmare 40 procent av Sveriges energianvÀndning och miljöpÄverkan. DÀrför har större fokus pÄ energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsÀtta utvecklingen framÄt kom EU med direktiv för medlemslÀnderna, dÀr mÄl sattes för Ären 2020 och 2050 gÀllande energianvÀndningen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken pÄverkan olika faktorer har nÀr kunderna gör sina val av bostÀder i framtiden. Faktorer som arbetet frÀmst fokuserar pÄ Àr energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del pÄ intervjuer frÄn mÀklare samt olika aktörer frÄn byggbran-schen. MÀklarnas syn pÄ vilka faktorer som eftersöks pÄ marknaden ansÄgs som ett bra tillvÀgagÄngsÀtt eftersom det Àr de som jobbar med kunderna.

För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.

SammanfattningIntro En ny sorts kirurgi Àr under utveckling dÀr man anvÀnder ett endoskop vid ryggradsfrakturer. Det finns ett behov att simulera denna operation för att kunna trÀna kirurger. DÀrför har en prototyp av ett endoskop utvecklats till ett program som simulerar benborrning vid mekatronikavdelningen pÄ institutionen för maskinteknik pÄ Kungliga Tekniska högskolan.Systemutveckling Projektet innefattade konstruktion av ett endoskop (rör, verktyg, sensorer och stÀlldon) som styrs (mikrokontroll) och kommunicerar (RS232) med ett benborrningsprogram. Benborrningsprogrammet anvÀnder Virtual Reality och haptik som utökades för att inkludera endoskopet.Resultat Det nyutvecklade endoskopet kan nu anvÀndas för att simulera ett titthÄllsingrepp och betraktas tillsammans med verktygen som en haptisk enhet i benborrningsprogrammet. Detta medför att endoskopet visualiseras grafiskt och kan kollidera med benet.Slutsats Endoskopsimulering av ryggradsfrakturer kommer bli möjlig i en nÀra framtid och har stor potential men krÀver vidare forskning..

Taltidningen Àr en inlÀst tidning som personer med svÄrigheter att lÀsa en vanlig tidning kan fÄ. Tidningen sÀnds förvrÀngd via radio sÄ att endast prenumeranter skall ha tillgÄng till den. FörvrÀngningen krÀver att prenumeranter har en sÀrskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som anvÀnds idag spelar in tidningen pÄ ett kassettband som sedan kan lyssnas av pÄ vilken bandspelare som helst. Mottagarna Àr dock dyra att underhÄlla och det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ nya.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Under vÄrterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg pÄverkar en arbetsprocess. FrÄn en idé har ett projekt vuxit fram och tvÄ ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion pÄ Blekinge Tekniska Högskola, dÀr intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har vÀckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i tvÄ ljudbanker, den ena banken har fokus pÄ digitala trummor medan den andra har fokus pÄ synthar. Slutreflektionen berÀttar hur denna process har gÄtt tillvÀga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hÀmtar fakta frÄn kÀnda producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har fÄr. PÄ bÄde gott och ont har dessa tvÄ ljudbanker blivit tvÄ produkter.

Den svenska sjukvÄrden Àr i stÀdig förÀndring. För att möta de ekonomiska och tekniska krav som stÀlls pÄ verksamheten har sammanslagningar och storsjukhus blivit en vanlig företeelse. NÄgot som har resulterat i en debatt angÄende huruvida detta Àr en lÀmplig organisering av sjukvÄrd. I vÄr undersökning analyserar vi denna debatt och dess aktörer genom att belysa tvÄ genomförda sammanslagningar samt den debatt som förts kring en eventuell omstrukturering av sjukvÄrden inom Region SkÄne. Med hjÀlp av en argumentationsanalys undersöker vi de vÀrdemÀssiga grunder pÄ vilka argumenten Àr baserade.

Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering Àr att ge vÀgledning i möten med andra mÀnniskor dÀr en snabb personbedömning kan underlÀtta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt affekttillstÄnd kan förbÀttras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det Àr socialt accepterat att ogilla, alltsÄ om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid LuleÄ tekniska universitet, ingick i ett experiment dÀr affektmanipulation, personbedömning och sjÀlvskattning av affekttillstÄndet gjordes med hjÀlp av enkÀter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvÀrtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev Ànnu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det Àr socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna pÄvisades ingen ökning av den negativa affekten..

Detta examensarbete behandlar den rad av arbete som utvecklare mÄste gÄ igenom för att producera anvÀndbarhetsanpassade flash-baserade webbplatser. Rapportens mÄl Àr att fÄ utvecklare att förstÄ vikten av att alltid tÀnka pÄ besökaren i utvecklingsprocessen och pÄ sÄ sÀtt hjÀlpa till att förbÀttra flash-baserat innehÄll generellt.Trots att mÄnga kritiker anser att flash-baserade webbplatser inte Àr bra ur anvÀndbarhetssyfte visar denna rapport att det Àr högst möjligt att skapa anvÀndbarhetsanpassade flash-sidor för besökarna med hjÀlp av Macromedia Flashs eget programmeringssprÄk actionscript.Denna rapport innefattar ocksÄ en webbaserad mall med alla de tekniska lösningarna som nÀmns i texten för att utvecklare enkelt skall kunna följa varje steg i utvecklingsprocessen..

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till LuleÄ tekniska universitet har valt att studera just dÀr samt hur de upplever sin situation vad gÀller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende pÄ kön, civilstÄnd, nationalitet samt hur lÄng tid de vistats i LuleÄ? En enkÀt pÄ engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var frÀmst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och LuleÄ. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter pÄtrÀffades.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner anvÀnde Är 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utstrÀckning extern hjÀlp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar anvÀndes.FrÄgestÀllning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsÀttning och i hur stor utstrÀckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare Àn berÀknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hÀnsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utstrÀckning förekom samarbete mellan kommuner gÀllande byggnadsinvesteringar?I hur stor utstrÀckning anlitades extern hjÀlp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jÀmfördes sedan med en referensram baserad pÄ sekundÀra kÀllor.Slutsats: Större kommuner behöver förbÀttra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta Àr större och fler saker kan gÄ fel Àn för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att pÄ det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsÀtta kontrollera den externa hjÀlp de anvÀnder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Rapporten innefattar vidareutvecklingen av en befintlig simuleringsmodell som tagits fram under ett tidigare projektarbete vid LuleÄ tekniska universitet. Simuleringsmodellen simulerar Konvertergassystemet pÄ RönnskÀrsverken i Skelleftehamn. I denna rapport fortsÀtter utvecklingen av modellen genom att den valideras, kalibreras och testas. Modellen Àr uppbyggd i Modelica och simuleras i Dymola dÀr fÀrdiga kalibreringsfunktioner utnyttjas för instÀllning av parametervÀrden. Valideringsresultaten visar att vissa delkomponenter i gassystemet stÀmmer vÀl överens mot mÀtningar medan andra misstÀmmer och dÀrför kalibreras.