Danmark är ett land som har en utvecklad industri inom grisproduktion, där största delen går till export. Inom jordbrukssektorn i Danmark är det grisarna som står för det största exportvärdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna handel kan motiveras genom studier av komparativa fördelar. För att kunna analysera grisproduktionen och dess påföljande export, undersöks nyckelkoncepten till drivkrafter bakom handel. I detta arbete är två olika index nyttjade som jämförelse för att räkna ut de komparativa fördelarna -Balassa?s revealed comparative advantage är det index som är äldst och mest använt inom litteraturen. Det lider dock av flera brister.

Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig på tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i både Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgångsrik med att leda och arbeta i Danmark är det centralt att lära känna och förstå den danska kulturen. För att underlätta förståelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrån studiens resultat sammanställt en modell, tio teser när du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar på resultatets mest centrala resonemang..

Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjälp av mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. Mammografi är dock inte alltid är den bästa modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor är det egentligen som får magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanställt detta. MRT som komplement till mammografi kan användas bland annat för kvinnor som har en känd ärftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Uppsatsen är en komparativ studie om läsundervisningen i två klasser i Sverige och Danmark. Den danska läroplanen, Fælles Mål, 2009, har tydligare riktlinjer angående läsning, vilken vi har jämfört med den svenska läroplanen, Lgr11. Två rapporter om elevers läskunnighet sammanfattas i uppsatsen. Delar av rapporterna har lyfts då vi anser att dessa är betydelsefulla för elevers läsning. Till exempel har vi redogjort för betydelsen av olika läsmaterial och individuell läsning.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull.

Syftet med rapporten är att undersöka hur många fastighetsbestämningar som behandlas på grund av tvister om fastighetsgränser i Sverige. Med utgångspunkt i Sverige har en granskning av fastighetsbestämningsprocessen sammanställts, sedan har en utblick över Norge och Danmark genomförts.Sverige har ett rykte om att de har få tvister om fastighetsgränser i landet. I Norge förekommer det fler tvister om fastighetsgränser än det gör i både Sverige och Danmark. När fastighetsägare är oense om fastighetsgränsen kan det kallas för tvist. Tvister uppkommer på grund av oklarheter, dessa oklarheter kan bero på otydliga kartor eller att tydliga gränsmarkeringar saknas.Metoderna som användes i denna uppsats är: (1) en litteraturstudie där relevant litteratur granskades; (2) en fallstudie där dokumenterade fastighetsbestämningar i Sverige undersöktes; (3) en enkätstudie där en person från Norge och en person från Danmark svarade på frågor om bestämning av fastighetsgränser.Utifrån litteraturstudien sammanställdes resultat om hur fastighetsbestämningsprocessen går till i Sverige, samt de motsvarande processerna i Norge och Danmark, oppmålingsforretning och skelforretning/skelafsætning.

Uppsatsens syfte är att återge ett antal danska banktjänstemäns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra några lärdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har använts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjänstemän på fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har ägt rum på respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har använts.

Syfte: Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och utifrån teorin och debatten i framförallt Sverige, men även England och Danmark, analysera och förklara hur småföretagen och revisorerna ser på ett avskaffande av revisionsplikten. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där empirin har samlats in genom fem personliga intervjuer. Teoretiska perspektiv: Studien baseras på Mobergs (2003) syn på revisorn och debatten kring revisionspliktens avskaffande i Sverige och till viss del i Danmark och England. Empiri: Empirin består av fem personliga intervjuer; tre med företrädare för småbolag och två med auktoriserade revisorer. Slutsatser: Företagen i undersökningen var negativa till ett avskaffade, medan revisorerna hade delade meningar.

Av alla skolbarn i världen har 90 % någon gång haft karies. World Health Organisation har upprättat mål för att minska karies. År 2000 skulle 12- åringarna inte överstiga DMFT 3 och år 2020 ska 80 % av världens alla 6-åringar vara kariesfria. Syftet med denna studie var att beskriva kariesförekomsten hos barn i åldern 3-19 år med invandrarbakgrund i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Den här uppsatsen behandlar skillnaderna i attityd till Functional food mellan Sverige och Danmark. Syftet är att utreda, med hjälp av adoptionsteorier, segmenteringsteorier och teorier om kulturella skillnader, de olikheter som finns mellan de danska och svenska konsumenternas attityder och inställningar till Functional food och hälsomat. Vidare tänker vi utreda varför dessa skillnader existerar. Produkten som fokus läggs på är en cereal bar som tillverkas av ett internationellt företag. Den marknadsförs redan som extra nyttig på andra marknader och företaget hoppas kunna lansera produkten på liknande sätt i Sverige och Danmark.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn på bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC är två organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjänster medan IFAC försöker få en konsistent hög kvalité på revisorer globalt. En gränsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering är Öresundsregionen där företag med revisorer kan jobba över landsgränserna. För att öka förståelsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, är syftet med uppsatsen att jämföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.

Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsäkringarna i Sverige respektive Danmark. Särskild fokus ligger på de krav som de båda försäkringarna ställer på de individer som söker arbetslöshetsersättning. Uppsatsen belyser även begreppet ?lämpligt arbete? som är förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella området, men syftar även till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsäkringen. De båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar ter sig lika i den bemärkelsen att de är frivilliga och till en del statsstödda. Det ställs upp jämförbara krav angående rätt till ersättning som förutsätter att de sökande står till arbetsmarknadens förfogande, det är fråga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten.

Priserna på åkermark har de senaste åren fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gått att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt på att lönsamheten i lantbruket generellt har försämrats. Varför prisfallet är större i Danmark än i Sverige beror på de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan länderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien är att skapa en förståelse för varför priset på dansk åkermark har sjunkit så mycket under den senaste perioden. Studien bygger främst på kvantitativ sekundärdata som hämtats från databasen, Farm Accountancy Data Network.