Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Franchise är idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affärskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan två näringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer såsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen härstammar främst från USA och områdets regleringar, både i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan år 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingående. Den amerikanska reglering som främst reglerar franchise är the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs är Federal Trade Commission.För franchiseavtalets parter råder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera området.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rädda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade värden kan behållas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande åtgärder kan omorganiseras och åter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rädda arbetstillfällen och bibehålla immateriella värden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmätas något värde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen.

Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte.

IT-säkerhet är ett ämne som har blivit allt mer uppmärksammat på senare år efter medias rapportering om läckor, dataintrång och spridning av privat information på internet. Under 2013 blev det extra aktuellt efter whistleblowern Edward Snowdens avslöjanden om att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA ska ha fått direkt tillgång till personuppgifter från bland annat Facebook och Google. Frågan många ställt sig är: vem ser vad vi gör på nätet och hur används all information? Och hur blir det när man använder molntjänster, där all information lagras på internet istället för på datorns hårddisk?De senaste åren har molntjänster marscherat fram som den nya tidens lagringsmedium. Alla vill ha molntjänster.

Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte därmed den tidigare Räddningstjänstlagen. Övergången medförde ändringar på ett flertal områden som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet på en räddningstjänstplan utgick och det bestämdes att varje kommun ska upprätta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala räddningstjänsten. Handlingsprogrammen som arbetssätt innebär en övergång från detaljstyrning till målstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primära syfte är att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svågerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till många tankar, funderingar och framförallt åsikter. Tanken med studien är att identifiera olika arbetssätt hos både offentliga och privata beställare med inriktning på förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man på ett visst sätt? Finns det någon djupare bakomliggande tanke eller är det för smidighetens skull de jobbar på ett specifikt sätt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dåligt? Syftet med rapporten är således att studera upphandlingsförfaranden på privat och offentlig marknad.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

De äldre med demensdiagnos är en växande grupp i samhället och idag finns det många anhöriga som vårdar och stödjer personer med demensdiagnos i Sverige. Det är många gånger krävande att vara anhörig då den sjuke kan vara glömsk och kraftigt förvirrad. Vi anser att det är viktigt för anhöriga som vårdar personer med demensdiagnos att få ett gott stöd i sin befintliga situation. Nu när lagen om anhörigstöd har ändrats från att kommunen ?bör? erbjuda stödinsatser till att kommunen ?ska? erbjuda den anhörige stöd och avlastning vill vi titta närmare på vad lagändringen har inneburit för de anhöriga.

Kommunernas roll i förhållandet till omvärlden har förändrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens åligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling är en process där stegen från utformandet av förfrågningsunderlaget till kontraktskrivning är reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte är lagreglerat, nämligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det är kontraktet som avgör vad och på vilket sätt myndigheten kan göra uppföljningar.