Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angående barnperspektiv och barnets bästa inom den sociala barnavården genom att jämföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavården. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som både teori och metod, av de ovan nämnda dokumenten. Resultatet säger mig att den forna diskursen framhävde vårdnadshavarnas rättigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rättigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsäkra ett barnperspektiv framhålls vikten av delaktighet.

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras åsikt och vilja uppmärksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 år när utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom Jämtlands län. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system.

Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa. Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.

AbstractTo take the role of another is an important and a central part of human interaction. When we take the role of another we not only learn about them but also we learn about ourselves and how we interact with other people.  Social work in this form, working with directly with families in crises, is much about understanding other people?s perspective and feelings. It is important to know the strategy of one?s work and which perspective to work from.

Author: Martina Holgersson och Pranvera VishajSupervisor: Matts MosessonTitle: ?A study about how Social Services understand and put child perspective into practice?The purpose of this study is to describe and understand how the child perspective is perceived and put into practice by the Social Services. Our questions were: ?How is the child perspective perceived by the Social Services?? and ?In what way is the child perspective put into practice in the Social Services? work?? Our approach to knowledge is based on the hermeneutic tradition of knowledge. The essay rests upon semi-structured interviews with ten Social Services? workers.

Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bästa? innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bästa? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?barnets bästa?. Under arbetet framkom att ?barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.