Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om föräldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet när det gäller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjälp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. Föräldern ingår i ett allmänt system av normalitet, såsom övriga samhällsmedlemmar. Studiens fokus ligger på förälderns agerande utefter detta i förhållande till den situation som barnets funktionsnedsättning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebär att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid är i fas med varandra.

Syftet med studien är att ur ett barnperspektiv få en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig från de professionellas och familjehemsföräldrars. Målet är att vi utifrån våra frågeställningar kring detta ska kunna få en kunskap om hur man bedömer vad som är barnets bästa och om uttrycket ?blod är tjockare än vatten?, alltså att biologiska föräldrar i stort sätt alltid har rätt till sina barn, överensstämmer med detta. För att få detta besvarat har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebär det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar på ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgått från barnets bästa under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvägagångssätt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsföräldrar och barnsekreterare.

Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 7-15% av befolkningen lida av stickrädsla, varav många är barn. Stickrädsla kan ge upphov till fysiska och känslomässiga reaktioner och uppkommer vid exempelvis provtagning, insättning av perifer venkateter och injektioner. Barnet reagerar med skrik, panikattack och känslan av att förlora kontrollen samt svimning när rädslan är oövervinnerlig. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med stickrädsla. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturbaserad studie.

Syftet med arbetet är att undersöka beslutanderätten vid gemensam vårdnad samt konsekvenserna av att vårdnadshavare inte kan enas i frågor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod. Det rättsliga förhållandet mellan barn och föräldrar stadgas i FB. De senaste lagändringarna angående vårdnad trädde i kraft 2006. De nya vårdnadsreglerna syftade till att stärka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bästa.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Förevarande uppsats belyser de fall då en förälders utvisning på grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mån det ska beaktas då domstolen fattar beslut i utvisningsfrågan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § Utlänningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bästa beaktas vid ärenden som rör barn. Principen om barnets bästa medför emellertid inte att barns intressen i alla lägen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL är utformad att utgöra avvägning mellan behovet av effektiv allmän och individuell utlänningskontroll och humana aspekter, varför skäl som talar emot utvisning måste prövas om förutsättningar för utvisning är uppfyllda.Skäl emot utvisning framgår av 8 kap 11 § UtlL. Samhällets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhällsanknytning.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Detta är en kvalitativ studie gjord på Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstänks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets Bästa och Samverkan. Syftet var även att ta reda på hur samverkan går till konkret på Barnhuset i Göteborg, med utgångspunkt Barnets Bästa. Uppsatsens frågeställningar: Vad innebär Barnets Bästa för professionerna på Barnhuset?Vad innebär Samverkan för professionerna på Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo på Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem bland barn och ungdomar vilket leder till ökad risk för följdsjukdomar och övervikt senare i livet. Skolsköterskor ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan och verka för sunda levnadsvanor. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelser av att samtala om livsstilförändringar med föräldrar till överviktiga och feta barn. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio skolsköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

AbstractDenna uppsats ska utgå från den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj när det gäller barnets bästa. Mer specifikt vill jag närmare titta på vad som kan hända när denna fråga ställs på sin spets: i detta fall när barn befinner sig i någon form av krissituation och frågan om ett offentligt ingripande av något slag aktualiseras. Frågor om vad som är barnets bästa uppstår i sådana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta är Socialtjänsten. Socialtjänstens arbete handlar också om att undersöka om barnet får sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. Utgångsläget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem på egen hand, men om det bedöms nödvändigt ska samhället ingripa.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

När ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmälts till polis, kommer barnet i kontakt med rättväsendet. Här inleds en process som är anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats är att försöka klargöra vilka svårigheter som uppstår när ett barn kommer i kontakt med rättsväsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och värderas. Hur väl tillgodoses de rättigheter som alla barn tillförsäkras enligt Barnkonventionen när det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre år inte ska tillmätas någon trovärdighet. Vidare behandlas vilka rättigheter barnet har som målsägande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rättigheter under brottmålsprocessen.

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: - Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön? - Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak? - Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker? Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.