Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

År 2005 fick en ny redovisningsstandard, IAS 40 sitt genomslag. IAS 40 innebar en förändring i hur bolag redovisar sina tillgångar. För svenska börsnoterade fastighetsbolag innebar förändringen att värdering av tillgångar numera sker till verkligt värde mot att tidigare ha skett till anskaffningsvärde. Tidigare studier har undersökt huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvärde i svenska börsnoterade fastighetsbolag innan IAS 40. Vi undersöker huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvärde efter förändringen.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Från och med 1 januari 2005 har onoterade bolag kunnat värdera sina fastigheter enligt IAS 40. IAS 40 är en standard som kommer från den största internationella normgivare inom redovisning, IASB. IAS 40 ger företag möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Den stora skillnaden från tidigare är att man numer kan värdera till verkligt värde i stället för till anskaffningsvärde som endast är tillåten enligt årsredovisningslagen.Syftet med vår uppsats är att undersöka om de onoterade fastighetsbolagen väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vi vill även undersöka hur insatta de är i den nya standarden och vad de har för inställning till den.För att ta reda på detta har vi läst igenom teori inom ämnet, intervjuat ett onoterat fastighetsbolag och granskat fyra slumpmässigt utvalda årsredovisningar.

Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde..

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-regelverket.Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier.Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta regelverk har mestadels negativa associationer.Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-regelverket efter införandet.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga några av de största transaktionerna på den svenska fastighetsmarknaden under 2011. Detta år har kännetecknats av lägre transaktionsvolym än föregående år, bland annat på grund av ett osäkrare ekonomiskt läge.Teorin har sin utgångspunkt i vilka aktörer som finns på marknaden och vilken roll konsulten, utländska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. Kartläggningen har gjorts på sätt att försöka få med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en närmare analys av dessa.Kartläggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av både noterade och onoterade fastighetsbolag på köpsidan, samt onoterade fastighetsbolag på säljsidan.Att döma av fjolårets utveckling marknadsmässigt pekar en hel del på att den kraftiga tillväxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfällen, med fallande vakanser och stigande hyror som konsekvens på den svenska fastighetsmarknaden..

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar.

Syftet är att beskriva och analysera värdering och redovisning av förvaltningsfastigheter enligt reglerna om redovisning till verkligt värde och hur svenska fastighetsbolag förhåller sig till referensramens kvalitativa egenskaper. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ djupstudie. Detta kommer till uttryck genom att vi granskar tre olika börsnoterade fastighetsbolag och gör en jämförelse mellan nuvarande redovisningsregler, gällande värdering av förvaltningsfastigheter, och kommande regler och dess påverkan på de svenska fastighetsbolagen. I uppsatsen görs en fallstudie av de tre fastighetsbolagen samt en revisor som intervjuats. Dessutom har fastighetsbolagens årsredovisningar för 2002 räknats om och försetts med fastighetsbeståndens verkliga värde.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur relationen mellan fastighetsbolag ochserviceleverantörer ser ut på den svenska kontorsmarknaden, både hur den ser ut idag och hur denkommer att utvecklas i framtiden. Strategisk hantering av stödtjänster är något som kallas Facility management (FM), något jag börjar arbetet med att klargöra. Anledningen till att jag vill klargöra vadFM är, beror på att det är en teori vilken ofta missuppfattas. Likväl är syftet med arbetet att få eninblick i hur fastighetsbolagen arbetar och tänker när det gäller att erbjuda sina kontorshyresgästerstödtjänster, samt deras inställning till att ingå partnerskap med serviceleverantörer. För att få dennainblick har jag konstruerat en enkät samt genomfört intervjuer med fastighetsbolag.

Bakgrund och problem: IAS 40 ger inga klara anvisningar om hur fastighetsbolag skallredovisa sina förvaltningsfastigheters värdeförändringar som uppkommer vid värdering tillverkligt värde. Detta har lett till att fastighetsbolagen har tvingats göra egna tolkningar ochposten värdeförändringar har i resultaträkningarna år 2006 redovisats på olika ställen. Vårfrågeställning är: Hur har fastighetsbolagen kommit fram till sina värdeförändringar och hurredovisas dessa i resultaträkningen?Syfte: Uppsatsens syfte är att redovisa för hur fastighetsbolag som tillämpar IAS 40 redovisarsina värdeförändringar samt hur de fastställer förvaltningsfastigheternas verkliga värde.Vidare är syftet att belysa de olikheter som finns i fastighetsbolagens resultaträkningar.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på de börsnoterade fastighetsbolag som tillämparIAS 40 samt de fastighetsbolag som är noterade på den inofficiella listan First North och somfrivilligt använder IAS 40 och verkligt värde i sin redovisning.Metod: Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vi började vårstudie genom att göra en kvantitativ undersökning genom att studera de 15 börsnoteradefastighetsbolagen årsredovisningar från år 2006.

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Syftet är att med Z-Score och relevanta nyckeltal jämföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början på 90-talet med de företag som är verksamma idag. Dessutom är vår avsikt att utveckla jämförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnå syftet med uppsatsen använde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmåga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mått för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.