Sökresultat:
1551 Uppsatser om Börsnoterade bolag - Sida 57 av 104
Aktiebolaget: Kompetensfördelningen mellan styrelse och VD
I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frÄnandra bolagsformer dÄ aktiebolaget Àr uppbyggt pÄ olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkstÀllandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svÄrt att direkt urskiljagrÀnsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frÄgan var en grÀnsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens gÄr, vilka kriterier och faktorer som kan anvÀndas vid en bedömning samt vilka ÄtgÀrder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.
FörvÀrvsanalys
Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Ă
rsredovisningar i elektronisk form granskades samt sÄ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvÀnt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Àr nyckeltal.
Revisionspliktens avskaffande
Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.
Leasing / IAS17 : En fallstudie av en moderkoncerns dialog med dotterbolagen
Ur ett redovisningsperspektiv Àr en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns vÀrlden över ett sÀtt att öka anvÀndbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS Àr ett steg i rÀtt riktning och dÀr fler och fler lÀnder ansluter sig. Inom EU Àr dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns Àven för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns mÄnga olika frÄgestÀllningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal frÄn dotterbolag. I den frÄgan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg pÄ O.F Ahlmark och dÀr vi fÄtt ta del av information om processen nÀr övergÄng till IFRS gjorts.
RelÀskyddsinstÀllningar för transformatorer
Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.
ILLIKVIDITETSRABATTER I SVENSKA BOLAG : En studie rörande företags finansiella hÀlsas pÄverkan pÄ bolagets illikviditetsrabatt
Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.
Nedskrivning av goodwill : En studie om faktorer som pÄverkar nedskrivning av goodwill i svenska börnoterade bolag.
Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.
Kritisk granskning av RR 17
Bakgrund: Företag Àr beroende av en mÀngd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgÄngar som redovisas Àr korrekt vÀrderade Detta gÀller inte minst fastighetsbolag vars tillgÄngsmassa till största del bestÄr av fastigheter vilka ligger till grund för vÀrderingen av bolaget. RR 17 innebÀr att företagen inför varje rapporttillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och nÀr det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. TillvÀgagÄngssÀtt: HÀr redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört vÄra intervjuer.
Svensk kod för bolagsstyrning : StÀrker Koden fondförvaltares förtroende för svenska aktiemarknadsbolag?
De senaste Ă„ren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i vĂ€rlden och kritiken mot nĂ€ringslivet har stundtals varit hĂ„rd. Föranlett av dylika hĂ€ndelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Ă
sbrink. Dess syfte var att bidra till bÀttre styrning av svenska bolag och pÄ sÄ sÀtt kunna ÄterupprÀtta nÀringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansÄgs vara en förutsÀttning för att kunna stÀrka nÀringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.
Inkubatorer & NTBFs : Vilken roll har inkubatorer för utvecklingen av NTBFs
Uppsatsen syftar till att undersöka vilken roll inkubatorer har vad avser att underlÀtta startandet av unga teknikbolag (NTBFs) samt understödja deras tillvÀxt. Genomförandet av undersökningen sker genom att partiellt replikera tillvÀgagÄngssÀttet av en undersökning som under 2004 utfördes i Finland. Undersökningens ansats bygger pÄ sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ metod. Uppsatsens huvudsakliga teori utgörs av undersökningens finska förlaga. Empirin bestÄr av telefonintervjuer med 18 företrÀdare för NTBFs verksamma i svenska inkubatorer.
Manpower Telge Jobbstart : framgÄngsrik jobbcoachning
En arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som har införts de senaste Ären för att minska antalet personer som stÄr utanför arbetsmarknaden och som fÄr försörjningsstöd Àr att erbjuda jobbcoachning till personer som Àr arbetslösa. SödertÀlje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att fÄ ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehÄllande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av SödertÀlje kommun och har under de dryga tvÄ Ären sedan företaget startades visat upp goda resultat.Denna uppsats Àr en fallstudie, med kvalitativ ansats, pÄ Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom tvÄ besök pÄ företaget dÀr tre personer som Àr insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har tvÄ gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats.
Lönsamheten av analytikers riktpris - En studie av svenska bolag handlade pÄ Stockholmsbörsen
We acknowledge the lack of empirical studies of the performance of analyst target prices in the Swedish stock market by examining the profitability of target prices for stocks publicly traded on the Stockholm Stock Exchange. We use consensus target prices issued between 2006-2010 and create two different strategies to observe the abnormal returns generated during this period. Going long in the top decile stocks with the best target prices and going short in the bottom decile stocks with the worst target prices generates a statistically significant abnormal buy-and-hold return of 8.9%. An active strategy with daily portfolio rebalancing and a timely response to target price changes generates a less significant monthly alpha of 1.4% against CAPM. The results show to be robust against the size effect discovered by Fama and French.
IV-elever ser tillbaka pÄ sin tid i grundskolan : - En kvantitativ undersökning utifrÄn ett elevperspektiv
Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.
FÄr vi be om största, möjliga, transparens : En kvantitativ innehÄllsanalys av styrelsernas rapporter om intern kontroll
VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.
Trafikljusmodellen ? ett effektivt instrument för riskbedömning?
Syfte: Syftet Àr att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa frÄn och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjÀnstepensionsbolag i Sverige. Studien Àmnar Àven undersöka eventuella effekter av förÀndringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare anvÀnds en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien anvÀnds bÄde primÀr- och sekundÀrdata som informationskÀllor.