Sökresultat:
11472 Uppsatser om Börja arbeta direkt - Sida 62 av 765
Att vÄrda patienter i livets slutskede : Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvÄrd
Bakgrund: Palliativ hemsjukvÄrd utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv nÀr det gÀller sÄvÀl den sjuke som de anhöriga och vÄrden ges av ett tvÀrprofessionellt team. Detta sker vid en tidpunkt dÄ det inte lÀngre Àr möjligt att bota patienten utan dÄ det istÀllet handlar om att lindra. Enligt forskning kommer befolkningen att bli allt Àldre med tiden och de som Àr sjuka lever lÀngre samt fler patienter önskar att fÄ vÄrdas och dö hemma. DÀrför kommer behovet av fler sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvÄrd att öka.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvÄrd. Metod: Litteraturöversikt anvÀndes som metod för att sammanstÀlla befintlig forskning inom Àmnet. Studien byggde pÄ nio vetenskapligt granskade vetenskapliga artiklar.
Arbetsterapeuters erfarenhet av att arbeta med skapande aktiviteter f?r personer med diagnostiserad ?tst?rning.
Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande
h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med
skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever
st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett
mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av
deras vardag fokuseras p? kropp och mat.
Elevers möte med det naturvetenskapliga arbetssÀttet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever samtalar nÀr de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmÄga att anvÀnda ett naturvetenskapligt arbetssÀtt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om tvÄ elever fick en uppgift dÀr de formulerade frÄgestÀllningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in pÄ band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjÀlp av en praktisk epistemologisk analys utifrÄn tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssÀtt, ganska lÀtt att ta till sig uppgiften.
NÀr döden knackar pÄ : Ett material för sorgearbete bland barn i förskolan
Döden Àr oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer ocksÄ att dö. Flera gÄnger varje dag förlorar nÄgot barn en förÀlder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det hÀnder sÄ plötsligt anser vi att ett ?krispaket om arbete med döden? vore en sjÀlvklarhet pÄ alla förskolor som komplement till krisplanen.
Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta treskift : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Arbete inom sjukvÄrden bedrivs dygnet runt, vilket innebÀr att mÄnga sjuksköterskor fÄr arbeta oregelbundna tider. Detta pÄverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försÀmrad sömn. FörsÀmrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvÄrigheter samt stress. Stress kan pÄverka kroppen bÄde fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress Àr bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom.
Skolkuratorers förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete : En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i VÀstmanland arbetar för att förebygga psykisk ohÀlsa och frÀmja psykisk hÀlsa hos ungdomar
Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhÀllsekonomiska kostnader. Insatser som frÀmjar psykisk hÀlsa hos barn och unga Àr högst relevant och skolan har en viktig roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhÀlsan Är 2010 och ska i sin roll frÀmst arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i VÀstmanland arbetar för att förebygga psykisk ohÀlsa och frÀmja psykisk hÀlsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.
Bygg och konstruktion : en kreativ process i förskolan
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion Àr i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I lÀroplanen Lpfö -98 stÄr det att barn ska fÄ möjlighet till att vara kreativa pÄ olika sÀtt, vilket Àven innebÀr genom att fÄ konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta sÄ mycket pengar och man behöver inte sÄ stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger Àr det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med vÀcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna pÄ en förskolas utegÄrd. Genom att barn fÄr möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan anvÀnda större material som Tragton(1996) menar Àr bra för barn som vÀxer, detta kan kopplas till strÀvansmÄl som finns i lÀroplanen som sÀger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmÄga..
Havsutsikt : Metoder för att bevara befintlig bebyggelse mot den stigande havsnivÄn
Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.
FörutsÀttningar för lÀrare att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan
Denna studie syftar till att undersöka lÀrares förutsÀttningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som Àr verksamma inom olika Äldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade pÄ lÀrarnas uppfattningar om vad en elev i kris Àr, hur lÀrarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lÀrarna sjÀlva anser att de har för att möta elever i kris. VÄrt resultat synliggjorde att lÀrare har en tÀmligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt frÄn personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lÀrarna ansÄg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat gÄr ut pÄ att lÀraren ska bekrÀfta eller uppmuntra eleven. DÄ lÀrare som undervisar i de Àldre Äldrarna menade att elever i kris kan uppleva svÄrigheter med skolarbetet ansÄg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.
PatientsÀkerhetsarbete pÄ ortopediska avdelningar : chefsjuksköterskors erfarenheter
BakgrundNÀstan var tionde patient inom den somatiska slutenvÄrden drabbas av en vÄrdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lÀmpliga ÄtgÀrder vidtagits av hÀlso- och sjukvÄrden. HÀlso- och sjukvÄrden och dess personal Àr enligt gÀllande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och sÀker vÄrd, vilket innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrden ska arbeta för att förebygga vÄrdskador och arbeta patientsÀkert. PatientsÀkerhetsarbetet innebÀr att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vÄrdskador samt uppmÀrksamma och ÄtgÀrda risker. Chefsjuksköterskan Àr vÄrdpersonalens nÀrmaste chef och Àr ledare för omvÄrdnaden pÄ avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsÀkerhetsarbete och att upprÀtthÄlla omvÄrdnadens kvalitet.
Bild som samtal ? bildarbete i undervisningen för konstruktiv konflikthantering
Konflikter uppstÄr dagligen i en skolmiljö och ger upphov till kÀnslor, reaktioner och missförstÄnd. Pedagoger behöver varierande arbetssÀtt för att arbeta kring konflikter. Skolans styrdokument (Lpo 94) samt den nya lagen om förbud mot krÀnkande behandling menar att skolan har som skyldighet att arbeta förebyggande mot konflikter. Uppsatsens övergripande syfte Àr att utveckla ett arbetssÀtt för konstruktiv konflikthantering för pedagoger i skolan. Bilden som kommunikationsredskap ligger i fokus för arbetet med kÀnslor tillsammans med eleverna.
Kvinnors karriÀrmöjligheter i revisionsbranschen
Matbutikerna pÄ dagligvarumarknaden befinner sig för nÀrvarande pÄ en mÀttad marknad och slÄss om sina kunder och vill inte bli passerade av nÄgon konkurrent. DÀrför Àr det viktigt för aktörerna pÄ marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det Àr som styr vÀrdeuppfattningen hos konsumenten.I den hÀr uppsatsen har en jÀmförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som pÄverkar uppfattningen av vÀrde och vad som skapar kundtillfredsstÀllelse. För att ge lÀsaren en djupare förstÄelse har faktorer som berör vÀrdeuppfattning och kundtillfredsstÀllelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet frÄn undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross Àr ganska smÄ, det som sticker ut Àr uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen pÄverkas ICA MaxiŽs konsumenter mer av priset Àn konsumenterna hos Citygross. Det gÀllde bÄde som vÀrdefaktor och som kundtillfredsstÀllare.
AlltsÄ ledare, det ordet Àr ju sÄ svÄrt att sÀga : En studie om temporÀrt ledarskap under musikfestivaler
Syftet med denna studie Àr att förmedla insikt i hur funktionÀrsledarna kan leda föratt fÄ ideellt arbetande funktionÀrer att kÀnna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionÀrer Àr ovÀrderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstÄr under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionÀrerna som menar att de arbetar under orimliga förhÄllanden och för-bises av deras funktionÀrsledare.I denna studie framkommer det att det rÄder olika syn pÄ relationen mellan funk-tionÀrsledare och funktionÀrer. FunktionÀrer anser att funktionÀrsledare Àr förstressade och inte kan delegera och funktionÀrsledaren anser, i sin tur, att funktion-Àrerna inte har nÄgot intresse för att arbeta under festivalen dÄ de endast Àr ute efteren gratis biljett.Studien visar att det rÄder en omedvetenhet kring funktionÀrsledares ledarroll ochpÄ grund av det uppstÄr det ett bristfÀlligt ledarskap. FunktionÀrsledare bör, för attkunna reducera funktionÀrers missnöje, förstÄ funktionÀrers grundlÀggande driv-kraft till att arbeta pÄ festivalen; att deras arbete ska fÄ visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionÀr Àr att fÄ vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporÀra funktionÀrsledare 1 och temporÀra,ideella funktionÀrer2 ser pÄ ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vÀnder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporÀra ledare som arbetar med temporÀra,ideella funktionÀrer..
Att leva med smÀrta vid fibromyalgi
Att leva med fibromyalgi pÄverkar mÀnniskors upplevelser av sig sjÀlva och det dagliga livet. Fibromyalgi har en okÀnd etiologi och personer som drabbats upplever en mycket svÄr tid innan de har fÄtt sin diagnos bekrÀftat. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med sjukdomen fibromyalgi. 18 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1998 och 2001 analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att smÀrtan, tröttheten och bristen pÄ sömn pÄverkar förmÄgan att arbeta, att tröttheten pÄverkar det sociala livet, att fÄ hjÀlp av familjen i dagliga sysslor.
Fria kapitalrörelser och oharmoniserade bolagsskattesystem : En studie av aktieutdelningsbeskattningens förhÄllande till EG-rÀtten
Den indirekta beskattningen Àr numera nÀstintill fullstÀndigt harmoniserad inom EU. Beskattningen av aktieutdelningar till fysiska personer Àr en direkt skatt vilken saknar direkt EG-rÀttslig reglering. Utformningen av denna beskattning Àr alltsÄ lÀmnad Ät de enskilda medlemsstaterna vilka tillÀmpar olika former av bolagsskattesystem. Dessa bolagsskattesystem varierar i sin tillÀmpning av ekonomisk dubbelbeskattning. Vissa stater önskar eliminera dubbelbeskattningen genom lÀttnader av olika slag, antingen pÄ bolagsnivÄ eller pÄ aktieÀgarnivÄ.Vid internationella aktieinvesteringar uppstÄr dock problem ur statsfinansiell synvinkel.