Sök:

Sökresultat:

11472 Uppsatser om Börja arbeta direkt - Sida 60 av 765

En designstudie av social interaktion i kontextmedvetna musiktjÀnster

Den hÀr studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjÀnster. ProblemomrÄdet innefattar design av musiktjÀnster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie dÀr workshops tillÀmpades för att generera den data som lÄg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera anvÀndares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De Àr inte avsedda för att designa en produkt utan istÀllet för att bidra med kunskap som ger en förstÄelse om effekten av en design..

En mÄngkulturell förskola : fyra förskollÀrares syn pÄ  hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen utifrÄn en mÄngkulturell barngrupp

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollÀrare anser om hur det Àr att arbeta i en mÄngkulturell förskola och om den mÄngkulturella sammansÀttningen i barngruppen har nÄgon betydelse för hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen pÄ förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien Àr att det inte Àr nÄgot annorlunda med en mÄngkulturell förskola förutom att det kan uppstÄ missförstÄnd pÄ grund av svÄrigheter med sprÄket. Samtliga förskollÀrare ansÄg det var oerhört givande att arbeta pÄ förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lÀra sig att alla mÀnniskor Àr lika oavsett hudfÀrg och etnisk bakgrund. Det tycker att det Àr synd att de inom kommunen vÀljer att inte fördela de barn som finns som har utlÀndskt bakgrund pÄ flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

Ett hantverk som gÄr hand i hand med döden : En studie av vad det innebÀr att vara garvare idag

Studien syftar till att undersöka hur det Ă€r att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrĂ„n ett specifikt fall. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur det Ă€r att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser pĂ„ sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebĂ€r det att vara garvare och arbeta smĂ„skaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar smĂ„skaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder sĂ„ som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks Ă€r en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Industriell dynamik och innovation i svensk möbelindustri : En studie av kluster, det lokalas betydelse och konkurrenskraft

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..

En god social miljö, ett incitament till framgĂ„ng? : En studie om ?Stannare? och ?ÅtervĂ€ndare? i Ockelbo kommun

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..

KULTURMÖTEN OCH KULTURKROCKAR I GRUNDSKOLAN. Vad Ă€r positivt med kulturmöten och kulturkrockar i grundskolan?

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever och lÀrare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning sÀger och vad undervisningen innehÄller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lÀrare som först spelades in pÄ minidisk och dÀrefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lÀrarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock pÄ liknande sÀtt, beroende pÄ erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man pÄ olika sÀtt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika Àmnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klÀdsel eller musik.Dessutom visar vÄr undersökning att de lÀrare som har arbetat i mÄngkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poÀngtera vikten av att arbeta praktiskt med vÀrdegrundsfrÄgor..

LÀroboken och strÀvansmÄlen i geografi - En textanalys med strÀvansmÄlen som utgÄngspunkt

Sammanfattning Uppsatsens syfte Àr att undersöka utformningen och innehÄllet i dagens lÀroböcker i geografi för grundskolans senare Är för att se hur vÀl dessa stÀmmer överrens med geografiÀmnets strÀvansmÄl. I uppsatsen har en textanalytisk metod anvÀnts dÀr ett mindre urval lÀroböcker analyserats utifrÄn de tvÄ strÀvansmÄl som sÀger att geografiundervisningen ska strÀva efter att eleverna ska utveckla förmÄgan att reflektera kring och ta medveten stÀllning till olika alternativ för resursanvÀndning utifrÄn ett ekologiskt tÀnkande respektive att eleverna ska utveckla förmÄgan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrÄgor. Analysen visar att de aktuella strÀvansmÄlen kommer fram i lÀroböckerna i samband med lÀroböckernas frÄgor till eleverna. Det Àr i dessa tillhörande frÄgor som lÀroböckerna kan beröra strÀvansmÄlen genom att förmÄ eleverna att arbeta med miljöproblematiken pÄ ett sÀtt som gÄr i linje med Àmnets strÀvansmÄl. Det visar sig att det endast Àr genom lÀroböckernas öppna frÄgor utan fasta svar som strÀvansmÄlen berörs..

IFRS 2 : En mer rÀttvisande redovisning

FrÄn och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och dÀrmed Àven IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersÀttningar i sin redovisning. Denna standard krÀver att företagen ska ta upp dessa ersÀttningar som en kostnad i resultatrÀkningen till dess verkliga vÀrde och med en direkt effekt pÄ eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram Àr en relativt ny ersÀttningsform dÀr det ekonomiska deltagandet Àr sÀrskilt stort, eftersom ersÀttningsnivÄn direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersÀttningsformer Àr i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieÀgarnas intressen i ett trepartsförhÄllande, och i ett snÀvare att attrahera, behÄlla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Elevinflytande i fritidshem : En studie om fem fritidspedagogers syn pÄ och arbete med elevinflytande

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, pÄ vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att frÀmja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrÄgor skulle kunna fÄ utförliga och detaljerade svar frÄn respondenterna, dÀr möjlighet till följdfrÄgor vid behov fanns. Uppsatsen bygger dÀrför pÄ intervjuer av fem fritidspedagoger frÄn olika skolor i GÀvle. Anledningen till att vi valde respondenter frÄn olika skolor var att fÄ ett bredare perspektiv pÄ hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vÄr intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rÀtta förutsÀttningarna fanns.

Att lÀra elever att lÀra sig sjÀlva : En fokusgruppsstudie om lÀrares förestÀllningar om att arbeta metakognitivt i undervisningen

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om sitt uppdrag att frÀmja elevers metakognitiva förmÄga och hur de beskriver att de arbetar för att lÀra elever att lÀra sig sjÀlva.I undersökningen anvÀndes fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelÀrare. DÄ samtalen var genomförda transkriberades och sammanstÀlldes de. Resultatet visar att lÀrarna beskriver uppdraget som svÄrt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. NÄgra av lÀrarna Àr vÀl medvetna om vad begreppet metakognition innebÀr medan andra har en vag uppfattning om vad det Àr. I resultatet framtrÀder tvÄ sÀtt att se pÄ elevers utvecklande av metakognitiva förmÄgor.

IAS 40 - förvaltningsfastigheter : Hur ser bolagens redovisning ut tvÄ Är efter införandet?

FrÄn och med 1 januari, 2005 skall samtliga börsnoterade fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter, vÀrdera dessa till verkligt vÀrde. TillÀmpningen innebÀr att bolagen i sin koncernredovisning skall redovisa det verkliga vÀrdet i resultatrÀkningen. I moderbolagets samt dotterbolagets resultatredovisning anvÀnds den historiska anskaffningskostnaden samt avskrivningar. Syftet med införandet av IAS 40 Àr att framförallt underlÀtta för investerare nÀr det gÀller jÀmförandet av de olika bolagen.VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ vilka förÀndringar införandet av IAS 40 har Ästadkommit i Ärsredovisningarna samt hur RevisorskÄren ser pÄ IAS 40. Vi upptÀckte att soliditeten, det egna kapitalet samt fastigheternas vÀrde ökade markant.

Sitecon : En utvÀrdering av en mobilapplikation

I detta examensarbete har jag fÄtt i uppgift av Consultec Byggprogram AB att utvÀrdera olika utvecklingsverktyg för cross-platform utveckling samt utveckla och utvÀrdera en mobilapplikation som kan ersÀtta eller komplettera deras webbversion av projekthanteringsprogrammet Sitecon. Kraven pÄ applikationen var att den ska kunna ta emot push-notifieringar, kunna ringa de telefonnummer som visas i applikationen, kunna lagra data direkt i den mobila enheten, anvÀnda kameran samt lokalisera en byggarbetsplats med hjÀlp av en inbyggd karta.Efter en utvÀrdering av bÄde utvecklingsverktyg samt utvecklingsmetoder, utvecklades mobilapplikationen som ett proof of concept och uppfyller alla de satta kraven..

SprÄkmaterial som sprÄkstimulans

Vi har gjort en mindre undersökning om hur barn blir stimulerade till att lÀra med hjÀlp av sprÄkmaterialet. Undersökningen innefattade sex olika tester med vÄrt sprÄkmaterial pÄ 16 barn och en pedagog i en skola i Malmö. Resultatet visade att barnen fick nya kunskaper genom sprÄkmaterialet och de hade samtidigt roligt. De lÀrde sig att arbeta tillsammans och att lyssna pÄ varandra. Vi anser att dessa faktorer tillsammans pekar pÄ en sprÄklig stimulans.

En grön pedagogik? Åtta lĂ€rarstudenters syn pĂ„ utomhuspedagogikens existen i utbildningen.

Sammanfattning Uppsatsens syfte Àr att undersöka utformningen och innehÄllet i dagens lÀroböcker i geografi för grundskolans senare Är för att se hur vÀl dessa stÀmmer överrens med geografiÀmnets strÀvansmÄl. I uppsatsen har en textanalytisk metod anvÀnts dÀr ett mindre urval lÀroböcker analyserats utifrÄn de tvÄ strÀvansmÄl som sÀger att geografiundervisningen ska strÀva efter att eleverna ska utveckla förmÄgan att reflektera kring och ta medveten stÀllning till olika alternativ för resursanvÀndning utifrÄn ett ekologiskt tÀnkande respektive att eleverna ska utveckla förmÄgan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrÄgor. Analysen visar att de aktuella strÀvansmÄlen kommer fram i lÀroböckerna i samband med lÀroböckernas frÄgor till eleverna. Det Àr i dessa tillhörande frÄgor som lÀroböckerna kan beröra strÀvansmÄlen genom att förmÄ eleverna att arbeta med miljöproblematiken pÄ ett sÀtt som gÄr i linje med Àmnets strÀvansmÄl. Det visar sig att det endast Àr genom lÀroböckernas öppna frÄgor utan fasta svar som strÀvansmÄlen berörs..

UpphovsrÀtten som incitament : En inkomstanalys över kreativa yrken

Med utgÄngspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrÀtten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer fÄr smÄ andelar av sina inkomster frÄn upphovsrÀtt och obetydliga andelar frÄn direkt frÄn upphovsrÀtt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojÀmnt och de smÄ inkomsterna frÄn upphovsrÀtten fördelas extremt ojÀmnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrÀtten bedöms upphovsrÀttens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->