Sök:

Sökresultat:

580 Uppsatser om Bärbara datorer - Sida 25 av 39

Digitala mediers anvÀndning i bildÀmnet i skola och pÄ fritiden : Om bildaktivitet med digitala medier

Studien syftar till att undersöka hur bildlĂ€rare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan anvĂ€ndas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i Ă€mnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier pĂ„ fritiden. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och pĂ„ fritiden. Studiens metod Ă€r kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under tvĂ„ mĂ„naders period och intervjudelen har genomförts i tvĂ„ olika grupper, nĂ€mligen en grupp med tvĂ„ bildlĂ€rare och en grupp av elever i Ă„rskurs 7 pĂ„ en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Specialpedagogisk verksamhet i gymnasieskolan : - skolpersonals problematisering av innehÄll och organisation

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

Datorer i förskolan - barns nya kultur : barnvakt eller ett pedagogiskt hjÀlpmedel

In this essay I have chosen to explore how computers are used in preschools. The study was done as a survey. How does preschool seize the childrenÂŽs culture? In todayÂŽs society ICT and computers are a big part of childrenÂŽs everyday life and reflects on their upbringing.Since I am using computers as a pedagogical tool in teaching the children at my preschool, I find this topic interesting to explore.Are the teacherÂŽs using computers for an educational purpose with the children at preschools or are they using it in other ways?Do the teachers think they have the required knowledge to computers usage in teaching the children in a pedagogical way?What is the teacherÂŽs attitude towards computers in preschool?The essay starts with a introductorial background section where I talk about my own experiences of using computers with the children in my preschool, and then referring to the society then and now, school law, curriculum, teachers' computer skills, media situation amongst children and young people, computer use in preschools/schools and health effects. I have composed a survey based on the answers of 50 teachers in 30 different preschools and in nine different municipalities.The result of the survey is reported and concludes with a part of discussion, where the results are put up against the introductorial background section.

Vad ska prioriteras? En studie av intranÀtets tÀnkbara anvÀndningsomrÄden inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka intranĂ€tets tĂ€nkbara anvĂ€ndningsomrĂ„den för sjuksköterskor inom den offentliga hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. IntranĂ€t har blivit en viktig kommunikationskanal för mĂ„nga organisationer. Inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden dĂ€r mötet med patienter Ă€r verksamhetens syfte, Ă€r datorn och dĂ€rmed intranĂ€tet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Är det möjligt att anvĂ€nda intranĂ€tet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? IntranĂ€tet pĂ„ Helsingborgs lasarett Ă€r inte tillrĂ€ckligt anpassat för verksamheten dĂ„ mĂ„nga sjuksköterskor berĂ€ttar att de ofta anvĂ€nder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.

Undervisning i lÀsförstÄelse för barn med autism : Fyra lÀrare berÀttar om sina erfarenheter

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrares arbete med lÀsförstÄelse hos elever med autism kan fungera och stÀlla det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser pÄ arbetssÀtt, svÄrigheter och hjÀlpmedel samt olika perspektiv pÄ det komplexa och svÄrdefinierade begreppet lÀsförstÄelse. För att kartlÀgga hur arbetande pedagoger ser pÄ sin egen situation ingÄr i studien intervjuer med fyra lÀrare som Àr anstÀllda i klasser med inriktning pÄ elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets tvÄ frÄgestÀllningar; Hur arbetar de studerade lÀrarna med lÀsförstÄelse hos elever med autism? och Hur förhÄller sig arbetssÀtten till det forskningen sÀger om autism och lÀsförstÄelse?.

Hur ska jag fÄ tryck i basen? : Skillnader att mixa bas, bastrumma och andra basinstrument i danceliknande musik i jÀmförelse med övrig populÀrmusik

Uppsatsen gÄr ut pÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ tekniker som anvÀnds vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas pÄ dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R nŽB, osv. och annan musik som vanligen spelas pÄ radio, TV, Mp3-spelare, bÀrbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som Àr dansinriktad och spelas pÄ dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, dÄ den ocksÄ har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

UtvÀrdering av nÀtverkssÀkerheten pÄ J Bil AB

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av nÀtverkssÀkerheten hos J BiL AB, bÄde pÄ social och teknisk nivÄ. Företaget Àr beroende av sÀkra Internet-anslutningar för att nÄ externa tjÀnster och interna servrar lokaliserade pÄ olika geografiska platser. Företaget har ingen IT-ansvarig som aktivt underhÄller och övervakar nÀtverket, utan konsulterar ett externt dataföretag. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera sÀkerheten, upptÀcka brister, ge förbÀttringsförslag och till viss del implementera lösningar. För att undersöka sÀkerheten har observationer och intervjuer med personalen gjorts och ett flertal attacker mot nÀtverket har utförts.

Informerar bredbandsleverantörer sina kunder om det ökade behovet av sÀkerhet?

ProblemomrÄde: Fler och fler privatpersoner kopplar upp sig mot Internet via bredband. En anledning till detta Àr att fastighetsbolagen allt oftare erbjuder sina hyresgÀster fast uppkoppling. Vad hyresgÀsterna kanske inte tÀnker pÄ nÀr de Àr uppkopplade flera timmar i strÀck, Àr att det Àr lÀttare för nÄgon utomstÄende att göra intrÄng i deras datorer. FrÄgestÀllning: 1. Informerar bredbandsleverantörer sina kunder om risker för intrÄng? 2.

BlÀddra eller klicka : Barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier

Studiens utgÄngspunkt Àr barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill Àven undersöka om förskollÀrarna ser skillnader i barns förutsÀttningar till lÀrande genom dessa tvÄ verktyg. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med fyra förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Projekt annorlunda : Hur man pÄ ett annorlunda sÀtt lockar ungdomar till tekniska och industriella gymnasieutbildningar

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.

Huvudburna displayer

Test har utförts för att jÀmföra tvÄ huvudburna displayer (HMD), Penny Interactive Glasses och Sony Glastron, med traditionella displaymetoder för att presentera information i stridsfordon. Testen innehöll ett antal scenarion kring tvÄ olika aktiviteter. Testen har utförts i en simulerad miljö bestÄende av ett antal datorer, en mock-up av ett fordon och en projektor. Testresultat har utvÀrderas med Nasa TLX, vilket Àr ett program för uppskattning av arbetsbörda. Enkla test utfördes för att se hur ljusnivÄn pÄverkade anvÀndandet av HMD utomhus och om enkla filterlösningar var tillrÀckliga för att lösa problemen. Fokus i testen lÄg pÄ en HMD frÄn Penny som hade nÄgra intressanta hands-free lösningar för att styra applikationer. En bedömning gjordes av hur vÀl dessa lösningar fungerade och vad, om nÄgot, som behövde förbÀttras för att detta skulle vara praktiskt anvÀndbart. Förutom att göra en bedömning av om HMD:er Àr en lösning som faktiskt underlÀttar arbetet i ett stridsfordon har vi ocksÄ försökt komma fram till nÄgra förslag pÄ hur de skulle kunna förbÀttras inom omrÄden sÄ som passform och anvÀndarvÀnlighet. Vi kom fram till att HMD-lösningar potentiellt kan fungera bÀttre Àn nuvarande lösningar om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

CRL2ALF : En översÀttare frÄn PowerPC till ALF

Realtidssystem stÀller hÄrda krav pÄ dess ingÄende mjukvaras temporala beteende. Programmen mÄste bete sig deterministiskt och ge svar inom satta tidsgrÀnser. Med hÄrda krav följer större behov av verktyg att testa koden med. WCET (Worst Case Execution Time)-analys har som mÄl att finna en övre grÀns för ett programs exekveringstid. SWEET (SWEdish Execution Time) Àr ett verktyg för WCET-analys utvecklat av en forskargrupp vid MÀlardalens Högskola.PowerPC Àr en klassisk processorarkitektur som utvecklades av Apple, Motorola och IBM och slÀpptes 1991.

Vi har skrivit en hel roman : en kvalitativ studie om hur en pedagog anvÀnder Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning i verksamheten

Teknologin har en central del i vÄra liv, som skall sannolikt vara lika sjÀlvklar i framtidens skola dÀrför finner vi intresset i Àmnet. Studiens syfte Àr att undersöka hur en verksam pedagog anvÀnder Tragetonmetoden, Att skriva sig till lÀsning i Ärskurs tvÄ. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna nÀr de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

OmvÄrdnadsdokumentation- faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder : Nursing documentation- factors that have meanin to nursesŽattitudes

Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utstrÀckningar. Elektroniskt beslutstödsystem Àr en vÀgledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlÀrda instÀllningar antingen för eller emot nÄgot och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvÄrdnadsdokumentation.

MĂ€nniskan och leken : - en begreppsanlytisk studie

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->