Sök:

Sökresultat:

4571 Uppsatser om Bärande relationer - Sida 15 av 305

Psykologiskt Empowerment: en Kognitiv Resa mellan Arbetskontext och Relationer

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivÄ av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och fyra fallstudier har gjorts pÄ organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. PrimÀrdata kommer frÄn individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frÄgeformulÀr och som gjort upplevda nivÄer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med bestÄndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till bÄde arbetskontext och relationer, men Àven kortfattat vilka beteendemÀssiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre pÄ eventuella utfall kopplat till PE, dÄ dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, dÄ det kan tyckas absolut vÀsentligt att pÄ nÄgot sÀtt ta upp vad som Àr positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: BÄde arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivÄ av PE.

VÄld i nÀra relationer-ur ett mansperspektiv : En fördjupning kring hur fyra mÀn ser pÄ sitt utövande av vÄld

MÀn som utövar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett omfattande samhÀllsproblem som drabbar inte bara kvinnor och barn utan Àven vÄldsutövaren sjÀlv. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fyra respondenters svar frÄn halvstrukturerade intervjuer. Syftet var att söka en bredare och djupare förstÄelse angÄende fyra mÀns vÄld i nÀra relationer. Hur tÀnker mannen kring vÄldet, sig sjÀlv, sin kvinna och det faktum att deras barn bevittnat vÄldet? En genomgripande litteratursökning skedde för att fÄ en överblick över vilka olika förklaringsmodeller som finns angÄende mÀns vÄld mot kvinnor.

Hur pÄverkas konsumenters matval av andra personers utseende?

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Att leva med dyslexi : en kvalitativ studie om skoltid, sjÀlvkÀnsla och relationer till andra

Syftet med denna studie var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur det Àr att leva med funktionshindret dyslexi/ lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur funktionshindret prÀglar personens sjÀlvkÀnsla och relationer till andra. VÄra problemstÀllningar var följande: Hur pÄverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas sjÀlvkÀnslan och sjÀlvbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig pÄ djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen Älder studerar vid Stockholm universitet. Vi anvÀnde oss Àven av en heuristisk metod, sjÀlvobservationer, som en beskrivning av vÄra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT V?NTA P? EN HJ?RTTRANSPLANTATION En litteratur?versikt

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Kan nÀtverk konstrueras? : En studie av relationerna och nÀtverksbyggandet kring Kista Science City AB

Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..

VÄldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med hÀlso-och sjukvÄrden

Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.

Mellan makt och maktlöshet : socialsekreterares förestÀllningar om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer utifrÄn dels deras förestÀllningar om vÄldsutövande mÀn och vÄldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Undersökningen bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mÀns vÄld mot kvinnor och samhÀllets hantering av frÄgan pÄ nationell nivÄ, kommunal nivÄ och genom socialtjÀnsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna Ä ena sidan ser bristande jÀmstÀlldhet som en orsak till mÀns vÄld mot kvinnor pÄ en generell nivÄ, Ä andra sidan förklarade enskilda mÀns vÄldsutövning bland annat utifrÄn förestÀllningar om mÀns vÄld som uttryck för mÀnnens maktlöshetskÀnslor. I uppsatsen diskuteras ocksÄ hur socialsekreterarnas förstÄelse om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer stÄr i relation till en rÄdande könsneutral norm inom socialtjÀnsten..

Att möta elever privat : En studie om hur möten mellan lÀrare och elever utanför verksamheten uppfattas

Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.

FörutsÀttningar för goda relationer inom IT-projekt - Riktlinjer för att lyckas

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Manlighet i Jonas Gardells romaner En komikers uppvÀxt och Ett ufo gör entré

Syftet med uppsatsen Àr att studera och visa maktrelationer mellan mÀn utifrÄn en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien Àr byggd pÄ Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvÀrld rÄder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier Àr det möjligt att förklara dessa relationer..

FörÀldrar och pedagogers relationer och samarbete : En kvantitativ enkÀtstudie i tvÄ förskolor

Det sker mÄnga möten mellan förÀldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med förÀldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka i vilken grad förÀldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer pÄ tvÄ förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var Àven att urskilja aspekter som frÀmjar eller hÀmmar en god relation.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->