Sökresultat:
745 Uppsatser om Bärande glas - Sida 13 av 50
LÃ¥ngholmenmarinstad
 Sight: Långholmen, Stockhomen?Långholmensmarinstad? består av tre delar. En båtuppställningslada ett bostadsområde och en restaurang.Båtuppställningsladan har även en dubbel funktion som teater under sommar halvåret då Stockholmstads Parkteater får en fast spelplats och båtarna ligger i vattnet.Restarangen ligger i anslutning till båt huset och har en stor glas vägg som öppnar sig in mot Båtarna/teatern som skapar ett tydligt marint tema. Bostadsområdet består av nio stycken radhus som vilar mot den befintliga Q-märkta fängelsemuren likt små japanskavillor med ljusgård.Det centralt placerade bostadshuset med sina fem våningar är lika högt som de gamla fängelsebyggnaderna. En lugn lummig innergård skapas emellan radhus och bostadshuset.Den lokala segel skolan får även husera i den nedre våningen av bostadshuset.  .
?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv
Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta
bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra
risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar
m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och
becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.
Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lä?rande : En studie om pedagogers arbetssä?tt på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor
Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet
Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom
h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det
interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i
teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en
psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet
?ka.
"Det är på det hela taget ett förbannadt språk vi ha" : En analys av språk och stil i Hjalmar Söderbergs romaner i jämförelse med Peter Cassirers analys av Historietter
Denna undersökning analyserar ett urval stildrag och språkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och språket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970).Undersökningen är av stilistisk karaktär och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstämma, med den övriga produktionen. Metoden är kvalitativ när det gäller de motiviska aspekterna och berättarsynvinkeln och kvantitativ när det gäller de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna.Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gäller de språkliga aspekterna. Andra stildrag är inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen på att noveller och romaner har skilda format, såsom längd och uppbyggnad. Detta gäller till exempel aspekterna på miljö och persongalleri. Det beror även på att Söderbergs flanörstil är tydligare i hans romaner än i hans noveller.
Urban Building i kvarteret Domherren : Legering
En legering mellan gammalt och nytt - mellan dåtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stål.Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan är på väg att förändras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgår en urban remix - studentbostäder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna.
Åtråvärda objekt : En gestaltning av troféns materialitet
This thesis revolves around my work Desirable Objects, an installation in glass and other materials, which deals with objectification based on female and animal trophies. The topics included are those that have been crucial to my working process; craft, post-colonial studies and European hierarchical dualism, where woman and nature are seen as connected, but inferior. My motivation has been to get a better understanding of underlying power structures, and put this knowledge in relation to my own work. This process has led me to make a full body casting of my own body as a method of self-exploitation, in an attempt to expose myself to a similar power perspective. By making the dualistic connection between woman and nature, I am commenting a phenomenon that in my view has resulted in a similar exploitation of both..
Duktig Flicka : En keramisk gestaltning om självbild hos unga kvinnor i förhållande till upplevda krav och förväntningar
Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.
Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?
Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer.
Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Att improvisera kontrapunkt i renässansstil
Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .
?Hon f?rtj?nar s? mycket mer? En fenomenografisk studie om delaktighet f?r barn med diagnosen autism i f?rskolan
Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.
PATIENTERS ERFARENHETER AV LIVSSTILSF?R?NDRINGAR I SAMBAND MED PREDIABETES En litteraturstudie
Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r
gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta
symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling
till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt,
fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.
Musiklärares arbetssituation i grundskolan
I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.